Material av animaliskt ursprung
Användning animaliskt material
I denna förordning beskrivs hur olika typer av animaliska biprodukter ska behandlas. Utsläppande på marknaden samt, i vissa särskilda fall, export och transitering av animaliska biprodukter och därav framställda produkter. Den ska inte tillämpas på följande: Färskt foder för sällskapsdjur från detaljhandelsledet.
Flytande mjölk och råmjölk som används på det ursprungliga jordbruksföretaget. Hela eller delar av kroppar från friska vilda djur med undantag av fisk som landas i kommersiellt syfte och djur som används som jakttroféer. Färskt foder för sällskapsdjur som ska användas inom det ursprungliga jordbruksföretaget, om detta foder framställts från djur som slaktats inom detta företag i syfte att användas enbart för jordbrukaren och dennes familj i enlighet med nationell lagstiftning.
Köksavfall och matavfall, såvida inte detta är avsett som foder, är avsett att användas för kompostering eller i en biogasanläggning, eller härrör från transportmedel i internationell trafik. Ägg, embryon och sperma avsedda för avel. Transitering med båt eller flyg. Specificerat riskmaterial dvs. Produkter framställda från djur som har intagit förbjudna ämnen eller som innehåller miljöfarliga ämnen.
Allt animaliskt material som samlas in vid rening av avloppsvatten från bearbetningsanläggningar för kategori 1-material samt från lokaler där specificerat riskmaterial avlägsnas. Köks- och matavfall som härrör från transportmedel i internationell trafik. Blandningar av kategori 1-material med kategori 2- eller kategori 3-material eller båda.
Mellanhantering och mellanlagring av kategori 1-material får endast ske i anläggningar som godkänts för denna kategori. Materialet ska utan onödigt dröjsmål samlas in, transporteras bort och identifieras, samt direkt förbrännas som avfall i en godkänd förbränningsanläggning, bearbetas i en godkänd bearbetningsanläggning enligt en speciell metod, varvid det därav uppkomna materialet ska märkas och slutgiltigt bortskaffas som avfall genom förbränning eller samförbränning, med undantag av material som härstammar från djur som är eller misstänks vara infekterade med en TSE, bearbetas enligt en speciell metod i en godkänd anläggning, varvid det därav uppkomna materialet ska märkas och slutgiltigt bortskaffas som avfall genom nedgrävning på en godkänd deponi, när det gäller köks- och matavfall, bortskaffas genom nedgrävning på en deponi.
Kategori 2-material Kategori 2-material ska omfatta följande animaliska biprodukter: Stallgödsel och mag- och tarminnehåll. Allt slags animaliskt material utom sådant som tillhör kategori 1 och som samlats in vid rening av avloppssvatten från slakterier. Produkter av animaliskt ursprung som innehåller restsubstanser av veterinärmedicinska läkemedel och föroreningar vars koncentrationer överskrider gemenskapens gränsvärden.
Produkter av animaliskt ursprung utom kategori 1-material som importeras från tredje land och som inte uppfyller gemenskapens veterinärmedicinska bestämmelser. Djur som inte hör till kategori 1 och som inte har slaktats för att användas som livsmedel. Blandningar av kategori 2- och 3-material.
Mellanhantering och mellanlagring av kategori 2-material med undantag av stallgödsel får endast ske i anläggningar som godkänts för denna kategori. Materialet ska utan onödigt dröjsmål samlas in, transporteras bort och identifieras, samt direkt förbrännas som avfall i en godkänd förbränningsanläggning, bearbetas i en godkänd bearbetningsanläggning enligt en speciell metod, varvid det uppkomna materialet ska märkas och slutgiltigt bortskaffas som avfall, ensileras eller komposteras när det gäller material som härstammar från fisk, när det gäller stallgödsel och mag- och tarminnehåll, mjölk och råmjölk som inte medför risk för spridning av överförbara sjukdomar, antingen a användas utan bearbetning som råvara i en biogas- eller komposteringsanläggning eller behandlas i en anläggning för tekniska produkter, eller b tillföras jorden, användas i en anläggning för tekniska produkter för tillverkning av jakttroféer.
Kategori 3-material Kategori 3-material ska omfatta följande animaliska biprodukter: Delar från slaktade djur som är tjänliga som livsmedel, men som av kommersiella skäl inte är avsedda som sådana. Delar från slaktade djur som förklarats otjänliga som livsmedel, men som inte visar några tecken på överförbara sjukdomar. Hudar, skinn, hovar, horn, svinborst och fjädrar från djur som slaktats i ett slakteri och som vid en besiktning före slakt har förklarats lämpade att användas som livsmedel.
Blod från andra djur än idisslare som slaktats i ett slakteri och som vid en besiktning före slakt har förklarats lämpade att användas som livsmedel. Animaliska biprodukter som erhållits vid framställning av produkter som är avsedda som livsmedel, exempelvis avfettade ben och fettgrevar. Fibersammansättningen för textilier som exempelvis broderade textilier, korsetter, sammet och plysch ska anges enligt bestämmelserna i bilaga IV.
Undantag från fiberförordningen Vissa produkter kan ha en gemensam märkning, det vill säga en enda etikett för flera produkter, exempelvis näsdukar och dammtrasor. Läs mer i bilaga VI i fiberförordningen. Det finns även vissa produkter som inte behöver märkas eller etiketteras. Det kan exempelvis vara konstgjorda blommor, damasker, blixtlås, äggvärmare och sminkväskor.
Listan över de produkterna hittar du i bilaga V i fiberförordningen. Fibersammansättningen av textilier som säljs som metervara får anges på tyglängden eller rullen. Vissa delar av produkten ingår inte vid bestämning av fibersammansättningen. Det kan exempelvis vara stadkanter eller kantband och garneringar som inte är en väsentlig del av produkten. Av bilagan VII framgår vilka delar som inte ska beaktas.
Konsumentverket ger inte förhandsbesked Konsumentverket kan inte lämna förhandsbesked på hur en produkt ska etiketteras eller märkas.
Vad är animaliskt material
Relaterad information Nyckelorganisationer, nätverk och initiativ för dig inom design- och modebranschen på verksamt. Det finns dock ingenting som hindrar att företag frivilligt använder sig av ursprungsmärkning. Om ursprungsmärkning används så måste den, precis som all annan marknadsföring, vara vederhäftig och inte vilseleda konsumenterna. En obearbetad produkt är ett livsmedel som inte har genomgått någon bearbetning.
Obearbetade livsmedel omfattar ändå produkter som har delats, styckats, trancherats, skivats, benats ur, hackats, flåtts, krossats, skurits upp, rengjorts, putsats, skalats, malts, kylts, frysts, djupfrysts eller tinats. Angående förflyttning av livsmedel använder man ofta också termerna sändning och parti. Med en sändning avses livsmedel som sänds med samma fraktsedel.
Sändningen kan innehålla ett livsmedelsparti eller flera partier av samma eller olika typer av livsmedel, och kan bestå av en fordonslast eller en lastpall med produkter.