Joharifönstret kända

På så vis blir vi mer genuina, självmedvetna och sanna mot oss själva.

Joharifönstret uppkomst

Vi ökar vår öppna arena på två sätt: Berätta om sig själv Lyssna och vara lyhörd på omgivningens reaktioner Om vi börjar våga berätta mer om oss själva för andra, då minskar den stress som handlar om att vi skäms för och undanhåller detaljer i våra liv. Istället för att gå runt och skämmas över att vi har en bror som är alkoholist så kan vi prata om det, på så vis blir det ingen stor sak längre.

Genom att vara öppna och ärliga med hur vi mår behöver vi inte upprätthålla en fasad av perfektion som stressar upp oss. En stor öppen arena kräver även att vi börjar lyssna på andra människor. Ju mer vi vet om oss själva, desto bättre kan vi förstå egna och andras reaktioner. Genom att vara lyhörd och be om återkoppling från kollegor och vänner så kan vi lära oss hur omgivningen uppfattar oss.

Ju mer vi förstår vår roll i samspelet med andra, desto lättare har vi att förstå varför vi reagerar på olika sätt i olika sammanhang.

Joharifönstret kända personer

En sund fasad för sunda relationer Johari fönster är ett uppskattat verktyg eftersom det är enkelt att förstå. Den kritik som riktas mot Johari fönster är att det faktiskt är bra med en viss fasad. Om vi är alldeles för öppna mot andra människor så kan det uppfattas påträngande. I värsta fall kan vår öppenhet även användas emot oss i onda syften.

Vi bör alltid sträva efter att minska det blinda och okända fältet, däremot är det nyttigt att hålla en sund fasad för att uppnå sunda relationer. Hur ser dina rutor ut? Har du en stor okänd ruta? Kan du öka din öppna arena genom att vara mer lyhörd och öppen mot din omgivning? Chefen i organisationen har här ett ansvar att hjälpa en gruppmedlem som behöver reducera sitt blinda fält.

Även här är det konstruktiv feedback som är det viktiga verktyget. Du som ledare måste uppmuntra personen i fråga att dela med sig av information om sig själv till gruppen. Den konstruktiva kritiken får aldrig vara fördömande, för då kan rädslor och låsningar uppstå som inte bidrar till att varken individen eller gruppen utvecklas i rätt riktning.

Fasaden Den dolda informationen I det tredje fältet som kallas för fasaden, finns information som bara du vet om dig själv men som är okänd och som i vissa fall döljs för omgivningen. Detta kan vara exempelvis rädslor, hemligheter eller baktankar som kan användas på ett manipulativt sätt. Det är dock helt normalt att ha delar av sitt personliga liv som man inte vill dela med sig av till andra.

Det är heller inte alltid passande att vara allt för privat på en arbetsplats och i en arbetssituation. Olika företagskulturer Däremot måste man dela med sig av all information som inte är privat, utan som berör arbete och prestation. Den typen av information hör till och bör finnas i det öppna fältet. Alla människor har en så kallad fasad, men ju mer du delar med dig av information, både privat och arbetsrelaterad, desto bredare och bättre blir det öppna fältet.

Beroende på vilken företagskultur det finns i organisationen så påverkar detta hur mycket du vill dela med dig av dig själv. När du blir väldigt privat så blir du dessutom sårbar, och det är därför vi många gånger döljer vissa delar av våra liv på arbetsplatsen. Vi är även alla olika som personer och en del delar gärna med sig av sitt privatliv medan andra är mycket restriktiva med sådan information, eller endast anförtror sig till ett fåtal personer.

Det okända fältet Erfarenhet och självförtroende Det fjärde och sista fältet i Joharifönstret kallas för det okända fältet. Detta fält innefattar information som varken du eller omgivningen vet om dig själv. Det är liknande typer av exempel som i det öppna fältet, alltså kan det vara känslor, beteenden, attityder och erfarenheter samt okända förmågor. Äldre och mer erfarna personer har ofta ett mycket mindre okänt fält än de som är yngre och eventuellt har ett dåligt självförtroende.

Ju mer erfarenhet och självinsikt du har, desto mindre är det okända fältet. Dolda talanger och rädslor Det här är ett stort och viktigt fält där denna information bör medvetandegöras och uppmärksammas. Detta kan leda till en mycket positiv utveckling för både individen själv och för gruppen och så ledes för hela organisationen. Du bär kanske på förmågor som du själv underskattar och inte belyser i ditt arbete och privatliv.

Kanske har du heller inte fått tillräckligt med uppmuntran eller möjligheter för att kunna utveckla dessa. Det kan även handla om dolda talanger som du själv inte är medveten om, eller rädslor som du heller inte är medveten om att du har. Många gånger handlar det dessutom om undertryckta och undermedvetna känslor eller beteenden som har sitt ursprung i individens barndom och uppfostran.

Att medvetandegöra information En del av den här informationen är väldigt privat och gör sig bäst i att upptäckas och analyseras i terapiform utanför arbetet. Men ibland kan det vara gynnsamt för gruppen att medvetandegöra ovanstående exempel på information gemensamt under till exempel en kurs eller i gruppsamtal.

Den information som finns i det okända fältet kan överföras till alla de andra fälten och vilket fält det överförs till beror på hur detta går till och vem som upptäcker informationen. Det är heller inte lika känsligt att upptäcka en dold talang eller bra egenskap hos sig själv, som det är att få insikt i dolda underliggande känslor som kan finnas. Om det finns ett arbetsklimat inom organisationen som är uppmuntrande och där möjligheten till konstruktiv feedback finns, då kommer gruppen och verksamheten att bli betydligt mer effektiv och uppnå mycket bättre resultat.

Joharifönstret kända

Vikten av kommunikation Om en arbetsplats har brister i sin kommunikation med varandra och med utomstående parter kommer det att uppstå problem ganska omgående. Kommunikationen är ett av de absolut viktigaste hjälpmedel och verktyg vi har i en organisation. När vi inte kan prata med varandra på rätt sätt kan detta bidra till missförstånd och förseningar.

Dessutom är brist på kommunikation en mycket bra grogrund för olika typer av konflikter. Låt kollegorna bli din spegel Johari fönster är en väldigt effektiv modell för att hantera en grupp, på grund av att det är svårt att bli medveten om okända beteenden om du aldrig får spegla dig eller höra din röst inspelad på band exempelvis. Dina kollegor måste här vara din spegel och de som på ett konstruktivt sätt ska tala om för dig hur du och din person uppfattas på arbetsplatsen och i olika sammanhang.

När du sedan blivit uppmärksammad på detta får du möjligheten att förändra dig eller att bli mer medveten om hur andra individer i din närhet fungerar. Att ge varandra feedback är ett av de mest effektiva sätten att kommunicera och utvecklas som grupp. Detta är ett ypperligt tillfälle att öka sin självinsikt och storleken på det öppna fältet.

Att fältet blir större innebär att öppenheten ökar. Detta sker när min exponering, min tydlighet mot andra ökar samtidigt som min lyhördhet för andra ökar och jag tar emot feedback. Det blinda fältet bildas av vad jag inte vet om mig själv men vad andra vet om mig Fasaden bildas av vad jag vet om mig själv men vad andra inte vet. Om en person döljer mycket om sig själv för andra blir fasaden stor.

Det okända fältet består av vad jag inte vet om mig själv och vad andra inte vet om mig. Enligt teorin har personer med ett stort öppet fält bäst förutsättningar för växelverkan med andra. Personen har då ett öppet sätt som underlättar att ta emot och ge ut information. Följden blir att omgivningen har mindre benägenhet att missförstå eller lägga in felaktiga tolkningar av uttalanden och beteenden.

Öppenheten och därmed kommunikationen mellan människor optimeras då både lyhördhet och tydlighet är stora och dessutom att de är lika stora. Då blir det öppna fönstret maximerat. Självklart är det är inte alltid önskvärt att använda ett stort öppet fält. Vid tillfälliga och ytliga kontakter till exempel är det inte särskilt meningsfullt. Kommunikationsstilar [ redigera redigera wikitext ] Den ruta i fönstret som är störst anger kommunikationsstil.