Sociala medier i demokrati

BildElin Berge Simon Lindgrens forskning handlar om internet och sociala medier, med särskilt fokus på frågor om makt, motstånd, politik och organisering. Det är områden som varit brännande aktuella den senaste tiden, inte minst i och med stormningen av Capitolium i Washington och dess efterspel när Donald Trumps konton på Twitter, Facebook, och Parler stängdes.

Sociala medier har i större sammanhang främst förknippats med rörelser som kämpat för ökad demokrati och mot orättvisor. Arabiska våren, Black Lives Matter och Metoo är några exempel. Men de senaste åren har samma sociala plattformar varit viktiga för till exempel alt right-rörelsen, terrorister och antifeministiska organisationer. Det är numera uppenbart för alltfler att nätet också kan användas av dem som vill minska demokratins inflytande — Det har funnits en ganska stor optimism kring sociala medier, med fokus på deltagande och att de kan jämna ut skillnaderna mellan experter och allmänhet.

Sociala medier i demokrati

Kanske har synen delvis varit lite naiv och eftersom nätets mest synliga delar har dominerats av goda krafter har det inte funnits några akuta anledningar att reglera. På grund av bland annat Trump och dataskandaler som Cambridge Analytica har det skett ett uppvaknande, det är numera uppenbart för alltfler att nätet också kan användas av dem som vill minska demokratins inflytande, säger Simon Lindgren.

Teknikföretagens makt I takt med sociala mediers utbredning och att smarta telefoner blivit som en förlängning av våra kroppar har diskussionen tagit fart om det är rimligt att ett fåtal kommersiella teknikföretag har så stor makt, både ekonomiskt och politiskt. Att de kan övervaka, kartlägga och styra information som många gånger är inbäddade i sammanhang där vi är privata.

Inom forskningsvärlden har det också funnits förslag på ett slags public service-internet som ägs av folket, men det har stannat vid idéer som känns svåra att förverkliga, säger Simon Lindgren. Simon Lindgren, professor vid Sociologiska institutionen. Det kräver att vi stannar upp och värderar innehåll av helt olika karaktär. Kanske väljer man då att dra allt innehåll över en kam?

Unga väljare dras till Instagram En grupp sticker ut i undersökningen, och det är de unga. Bland pensionärer tar 8 av 10 del av politiskt innehåll på tv dagligen, men bland personer födda på talet är det bara 2 av 10 som gör det. För unga är istället sociala medier en viktig kanal för politisk information, och särskilt plattformen Instagram är populär.

Hela 47 procent av personer födda på talet svarar att de tar del av politiskt innehåll på Instagram en gång i veckan eller oftare. Nästan varannan förstagångsväljare tycker att Instagram är en viktig källa för politisk information. Tv är den kanal som når ut med politiskt innehåll till flest, men väljare födda på talet använder i högre grad sociala medier. Förstagångsväljare litar generellt mer på politisk information i olika kanaler, särskilt traditionella medier.

Men förtroendet för politisk information på sociala medier är lågt även bland förstagångsväljare — rentav något lägre än genomsnittet. Till exempel svarar 60 procent av förstagångsväljarna att bara en liten del eller inget av den politiska informationen på Instagram går att lita på. För Facebook är samma siffra 74 procent. Det kan tyda på att de känner sig tryggare i att värdera innehåll.

Det hänger sannolikt ihop med att de yngre generationerna fått undervisning i digital källkritik i skolan. Och att de är mer frekventa internetanvändare över lag, säger Jannike Tillå. Hon använder i princip bara nätet och sociala medier när hon tar del av politisk information. Hon tycker att det är viktigt med källkritik, men också ganska naturligt. Jag kan läsa och tolka informationen själv, men också se och höra hur andra läst och tolkat samma information.

Sociala medier demokrati

Ser jag någonting som verkar konstigt på mina sociala medier kollar jag upp det direkt på en mer säker plattform, som SVT eller DN. Eller så går jag direkt till ursprungskällan, berättar hon. Det är också stor skillnad mellan olika slags sociala plattformar, tycker Moa Hjort. Det är viktigt att alltid tänka kritiskt och fundera på vad som är rimligt. Det är alltid bra att ha en trovärdig källa som man kollar ofta för att få bekräftelse på något man hört.

För talister är sociala medier det vanligaste sättet att ta till sig politisk information. Den vanligaste politiska informationskällan på sociala medier är nyhetsartiklar som lagts upp och delats.

Sociala medier demokrati nackdelar

Finns det en baksida? Sociala medier har fört det politiska engagemanget närmare. Men en del anser att det finns en baksida. Till exempel har nästan var tionde internetanvändare utsatts för hat eller hot kopplat till politiska åsikter, och därför väljer många att inte uttrycka sig politiskt på sociala medier. Begrepp som filterbubblor och algoritmer cirkulerar i debatten kring sociala mediers roll i samhället.

Får vi bara upp sådant innehåll som antingen bekräftar våra egna åsikter eller uppmanar till konflikt? Trots att förstagångsväljarna i så stor utsträckning använder sociala medier för att inhämta politisk information är de skeptiska till hur mycket som egentligen går att lita på. Sociala medier känns som en självklar del av våra liv, men när man diskuterar deras roll i en demokrati måste man komma ihåg att kanalerna ägs av företag.

Vilken roll bör dessa företag spela i att motverka spridningen av hat och falsk information? Om Globalportalen Globalportalen är en parti­politiskt obunden plattform med fokus på globala frågor och tips för dig som vill engagera dig för en rättvis och hållbar värld.