Vilken litteratur skrevs under renässansen

Under renässansen märktes framsteg inom astronomi och anatomi. Men Leonardo da Vinci hade också påbörjat ett liknande arbete som Vesalius men fullbordade det aldrig. I den boken var det Kopernikus bild av världsaltet uppbyggd av estetiska och filosofiska överväganden. Hans teori i boken var att alla himlakroppar och jorden åkte i ett kretslopp runt solen och att solen var centrum och inte jorden.

Gamla antika kunskaper utgavs i encyklopedier. Det gjorde att människor kunde förbättra på de uppfinningar som fanns. Renässansens teatern var en blandning av komik och tragik.

Vilken litteratur skrevs under renässansen

I England, Italien och Frankrike skapades en stor utveckling i dramatiken. Det var populärt i Italien att spela upp de gammalgrekiska komediförfattarnas manus. Det var greker som Platus, Senecas och Terentius. Men de antika föreställningar vara bara uppspelade för de bildade och människor i de högre samhällsklasserna. Med andra ord en folklig maskkomedi.

Skådespelare spelade upp pjäser med masker på ansiktet som skulle representera olika typer människor som fanns i livet. Pjäserna var ett enda stort persongalleri. Pjäserna i commedia dell´arte hade ingen fastlagd dialog, utan skådespelarna improviserade kring en huvudhandling. Det var mycket skickligt mimik och ett markerat kroppspråk än utförliga dialoger som tog fram känslor och händelser i pjäserna.

Commedia dell´arte spelades ofta på torg och värdhus gårdar eftersom den var en folklig utställning. Detta utnyttjade vissa samhällsgrupper till sin fördel, både inom den ekonomiska och den politiska sektorn. I vissa delar av Östeuropa, framförallt i Polen, så gjorde befolkningens ökning att storgodsadeln kunde få stora ekonomiska vinningar.

I Västeuropa så växte furste-makterna istället och de tidigmoderna staternas samhällen utvecklades. I Västeuropa så blev både den protestantiska och katolska kyrkans makt mindre och statsmakten styrde över dem, detta på grund av den lutherska kyrkan i norr och den spanska inkvisitionen. Man blev också allt bättre på att utrusta arméerna, kontrollera befolkningen och ta ut skatter, diktaturen blev helt enkelt bättre skött, som i sin tur gynnade staten.

Renässans skönlitteratur

När allting gick så bra så började de styrande alliera sig med dem stora borgarna, framförallt dem rika bankirerna. Allianserna gav det västra Europas styrande en mer ekonomisk syn på tillvaron, samtidigt som handelskapitalisterna blev mer politiska. Både borgarna och furstarna ville utforska världen och kolonisera den. Man anser också att detta medförde en kulturell uppsving, eftersom mycket av vinsterna som man gjorde investerades i monument och liknande.

Den modernare forskningen har tagit avstånd från det men säger forfarande att stora förändringar skedde under den tiden. Lärdomsidealet förändrades på grund av att furstarna krävde nya ämbetsmän och tjänare, gamla filosofier, t ex humanismen, blev populärare vilket resulterade i att man studerade mer av dem antika texterna. Men mest påverkade troligen boktryckar-konsten som gjorde det möjligt för kunskaperna och åsikterna att spridas mycket snabbare än förr.

Världsbilden under renässansen var ganska konservativ av sig och man tittade ganska mycket bakåt. Dem största influenserna för världsbilden var dem antika tänkarna Aristoteles, Platon, Galenos, Ptolemaios och kyrkans teologi. Tänkarna under renässansen försökte ofta ändra på världsbilden men fick då stort motstånd i kyrkan, som det hände för Kopernikus. Men det fanns de som ändrade världsbilden praktiskt genom att de utforskade kontinenterna och kartlade dem.

Det var upptäcksresande som Columbus som ändrade kunskaperna om jordklotets utseende. Herdediktningen blomstrar från och med utgivningen av Jacopo Sannazaros roman Arcadia , med många efterbildare. Nationalepos i en strävan att efterlikna Homeros och Vergilius , skrevs av nationalistiska skäl av bland andra portugisen Luis Camões , engelsmannen Edmund Spenser , och från fransmannen Ronsard finns fragment av ett sådant.

Riddareposet från medeltiden var fortfarande en populär genre, med författare som Matteo Boiardo , Ludovico Ariosto , och i första rummet Torquato Tasso.

Renässans litteratur

Eposet får från och med epoken en konkurrent i prosan som skönlitterär form. Drama [ redigera redigera wikitext ] Dramat blir profant och får ett liv utanför kyrkan. Commedia dell'Arte uppstår under epoken. Det spanska dramat upplevde en guldålder, med bland andra Lope de Vega. I Italien började dramerna innehålla musik med narrativ funktion, innan operan slutligen uppstod.

I denna övergång mellan drama och opera finns Angelo Polizianos Orfeo från Lyriken ägnade sig i stor utsträckning åt frågor om när den andliga och den kroppsliga kärleken var oförenliga. Philip Sydney skrev den första engelska sonettsamlingen. Idéerna om "renässansen" grundade sig på intresset för antiken. Tidigare under medeltiden hade det grekiska kulturarvet förts vidare av arabiska lärda som översatt en stor del av de antika filosofiska, vetenskapliga och skönlitterära skrifterna till arabiska.

De norditalienska stadsstaterna förde - först i samband med korstågen och därefter genom sin handel med de muslimska länderna vid östra Medelhavet se nedan "Upptäckten av sjövägen till Indien" - med sig många av dessa texter hem till Genua, Venedig och Florens. Efter osmanernas turkarnas erövring av Konstantinopel hamnade ytterligare flera av de antika skrifterna i Italien efter att ha medtagits av grekiska flyktingar från östromerska riket.

Men under talet började man översätta många av de antika texterna, främst Platon och Aristoteles , från arabiska till latin varefter de blev tillgängliga för den europeiska läskretsen. Många betydelsefulla antika böcker kom på så sätt att bevaras till eftervärlden. Typiskt för renässansens människor var att de tyckte sig leva i en mer kulturell och ljusare tid än man gjort tidigare.

Man ansåg sig ha återupptäckt antikens storhet efter att gamla översättningar från antika grekiska skrifter nått allmänheten. Många kände dessutom ett behov av att göra sig fria från medeltidens fokusering på Guds vilja och världsfrånvändhet. Livet på jorden började alltmer anses viktigare än livet efter detta. Den antika idén om att livet skulle levas och utnyttjas till det bästa även för den enskilde individen blev återigen populär.

Det var nu den moderna individualismen föddes. Renässansen brukar också förknippas med humanismen och dess studie av människan. Under den nya tiden tog forskning, utbildning, konst och filosofiskt tänkande åter fart. Renässansen hyllade människonaturens rikedom och skaparförmåga. En rad tänkare började söka sanning ur fakta och iakttagelser istället för konstruerade religiösa spekulationer.