Karaktärsdrag psykopat

Psykopatiska drag i vardagen

Deras beteende styrs av ett enormt behov att få beundran av andra, vilket inte tenderar att vara drivkraften hos psykopater och sociopater. Traumatisk barndom eller kriminellt beteende är inte heller speciellt vanligt hos narcissister, även om det förekommer. Hur vet man att man har stött på en sociopat?

Ofta kan känslorna vara ett varningstecken, trots att hjärnan tror på vad personen säger. Många sociopater lyckas gifta sig, starta företag och klättra till nya positioner trots att många runt omkring personen upplevt varningstecken på vägen. Se upp för stora löften eller extremt positiva ord. Sociopater är snabba pratare. De använder ord utformade för att täcka deras beteende.

En sociopat växlar mellan charm och hot för att få vad hen vill ha. De använder de ord som de tror kommer hjälpa dem att dominera situationen just nu. De har inga problem med att ljuga och har extremt svårt med att vara sanningsenliga och uppvisa ett konsekvent beteende. De accepterar inte skuld och skyller alltid ifrån sig, även när det gäller handlingar som helt uppenbart är deras verk.

Människor med antisociala personlighetsstörningar kan vara mycket duktiga och kreativa för att få dig att bortse från de varningssignaler du ser eller känner. Medvetenheten om dessa beteenden samt en hälsosam skeptisk inställning hjälper dig att skydda dig själv från dessa personer. Sociopatiska drag blir ofta tydligare med tiden, då man över tid blir uppmärksam på flera olika tecken och beteenden som tillsammans får varningsklockorna att ringa.

Man behöver dock inte vara överdrivet orolig för att stöta på sociopater i det dagliga livet; som tidigare beskrivet är det ett ovanligt personlighetssyndrom, och personer med sociopati eller antisocial personlighetsstörning återfinns i högre utsträckning i kriminella eller på annat sätt marginaliserade miljöer. Sociopater vill inte förändras och de är vanligen mycket ovilliga att genomgå terapi eftersom det inte gagnar dem själva.

Det finns idag ingen behandlingsform som kan behandla sociopati eller andra antisociala personlighetsstörningar. De kan vara kontrollerade och målinriktade. Om de begår brott kan det handla om värdetransportrån, ekonomisk brottslighet eller att ha någon högt uppsatt position i ett kriminellt nätverk som kräver god planeringsförmåga. Sekundär psykopati. Dessa personer är mer impulsstyrda.

De har svårt att reglera sina känslor och impulser. De får vredesutbrott och har ofta samsjuklighet med diagnoser som adhd och anti­socialt personlighetssyndrom. I bakgrunden bru­kar det finnas många riskfaktorer, till exempel våld och trauma under uppväxten, slag mot huvudet och missbruksproblem. Enligt den triarkiska modellen består psykopati av tre olika byggstenar: djärvhet, hämningslöshet och elakhet.

Vilken typ av psykopati någon utvecklar är till stor del en fråga om grundläggande temperament. En utvecklingsväg går via ett rädslolöst temperament och leder till psykopati med mycket djärvhet och elakhet, vilket kan sägas motsvara primär psykopati. En annan väg präglas av ett besvärligt temperament med utagerande beteende.

Här blir följden en personlighet av det slag som kallas sekundär psykopati. Modellen utgår också från neurobiologiska antaganden om att dessa utvecklingsvägar berör olika områden i hjärnan. Två områden är särskilt intressanta: tinningloberna och pannloberna. I tinningloberna sitter amygdala, ett mandelformat knippe nervceller som ingår i hjärnans alarmsystem.

När vi utsätts för något oväntat, skrämmande eller nytt reagerar amygdala genom att aktivera det autonoma nervsystemet. Blodtrycket höjs, pulsen stiger och musklerna spänns. Kroppen gör sig redo att strida eller fly. Stressreaktionen är blixtsnabb och nödvändig i en verkligt farlig situation.

Hur känns psykopater igen

Däremot blir den dysfunktionell om stressen triggas av något ofarligt, som vid fobier. Beställ nyhetsbrev Pulsen sjunker vid stresspåslag Somliga upplever aldrig den här typen av stresspåslag. Personer med primär psykopati kan i stället beskriva att deras puls snarast sjunker i en farofylld situation.

Det kan såklart vara bra. Om man arbetar som läkare, polis eller brandman kan det vara bra att kunna behålla lugnet och inte dras med av sina känslor i ett skarpt läge. Men om man helt saknar stressreaktioner kan detta leda till att man oftare än andra hamnar i problematiska och farliga situationer. Pannloberna spelar en helt annan roll. De är bland annat viktiga för impulskontrollen, något som brister hos personer med sekundär psykopati.

Förmågan att planera och att se konsekvenser är också kopplad till pannloberna. Människor med den ovanliga sjukdomen pannlobsdemens kan få symtom som liknar psykopati, ibland kallat pseudopsykopati. De som drabbas kan börja bete sig impulsivt och hämningslöst genom att till exempel snatta, anlägga eld, använda grovt språk eller ta till våld.

De får också nedsatt empatisk förmåga och brister i omsorg om andra. Detta, i kombination med dålig sjukdomsinsikt och en snarast obekymrad inställning till omvärlden, leder ofta till stort lidande hos anhöriga och omgivningen. I en pågående hjärnavbildningsstudie med magnetkamerateknik undersöker vi människor i normalbefolkningen med höga respektive låga poäng på den triarkiska modellens olika delskalor för psykopati.

Vi utgår från tidigare forskning om samband mellan personlighetsdrag och aktiviteten i olika delar av hjärnan, bland annat hämningslöshet kopplat till pannloberna och oräddhet kopplat till tinningloberna. Ett område av särskilt intresse när det gäller empati kallas insula, en djupt nedbäddad bit av hjärnbarken innanför tinningen i vardera hjärnhalvan.

Psykopatin har flera delar Klicka för att se infografiken. Syftet med studien är att undersöka om våra antaganden håller, om vi ser avvikelser i hjärnan som verkar stämma överens med hur högt man hamnar på de olika delskalorna i modellen för psykopati. Kort sagt vill vi få en klarare bild av sambanden mellan hjärnans biologi och psykopatiska personlighetsdrag. Vanligt med samsjuklighet På gruppnivå har hjärnavbildningsstudier redan kunnat påvisa avvikelser i struktur och funktion både i pannloberna och tinningloberna hos människor med psykopati.

Men skillnaderna är små och säger inget om en enskild hjärna. Än så länge går det alltså inte att använda hjärnavbildning till att avgöra om en person har psykopati eller inte. För att göra sådana bedömningar använder vi i stället olika skattningsinstrument. Min forskargrupp har i en stor studie samlat in data från drygt personer med olika grad av psykopati på Kriminalvårdens sju högsäkerhetsanstalter i Sverige.

Vanliga karaktärsdrag hos psykopater

Vi mätte psykopati på flera olika sätt och har bland annat kunnat visa att en expertskattning med PCL-R stämmer ganska väl överens med självskattningar. Intagna uppfattar alltså sina egna psykopatiska drag på ungefär samma sätt som experter gör utifrån intervjuer och bakgrunds-material. Beställ idag Vi har också kunnat visa att en stor andel personer med psykopati i svenska fängelser har adhd.

Kunskap om den typen av samsjuklighet är viktig i arbetet med att utveckla behandlingar. I dag existerar ingen bevisat verksam behandling mot psykopati, och det finns en föreställning om att tillståndet är obotligt. Somliga anser att behandlingar till och med kan göra saken värre. Den tanken bygger på resultat från ett experiment som började på talet vid Oak Ridge psychiatric unit i Kanada.

Behandlingsprogrammet gick ut på att personer med psykopati skulle brytas ner för att sedan byggas upp på nytt. Det ledde till fruktansvärda övergrepp. Senare visade det sig att deltagarna med psykopati oftare återföll i brott efter att de genomgått programmet än de som inte fått någon behandling. Det ledde till att det under flera decennier fanns en utbredd uppfattning om att behandling över lag är dåligt när det gäller psyko­pati och kan förvärra tillståndet.

Hur väl stämmer den generella bilden av psykopater med verkligheten? Båda dessa stereotypa bilder är felaktiga. Man kan ha vissa psykopatiska drag, som att vara manipulativ, orädd eller självupphöjande, utan att för den sakens skull uppfylla de medicinska kriterierna för psykopati. En verklig psykopat däremot, uppvisar i hög grad flera av dessa karaktärsdrag i kombination med avvikande antisociala beteenden, som bristande impulskontroll och i vissa fall även kriminalitet och våldsamhet.

Denna kombination av avvikande personlighetsdrag och beteenden innebär att personen ofta får stora problem i samvaron med andra människor. Till exempel verkar de inte reagera på samma sätt på rädsla och bestraffning som gemene man vilket kan leda till ett hänsynslöst beteende. Hur stor andel svenskar som kan klassas som psykopater i medicinsk mening vet vi inte då det saknas studier gjorda i Sverige, men enligt brittiska studier rör det sig om mindre än 1 procent av befolkningen.

Vad kom du fram till i din avhandling?