Vad är transdiagnostik kbt

För att kunna behandla flera diagnoser med en och samma behandling.

Vad innebär transdiagnostisk kbt

I början av användes en allmän generisk modell av KBT där tanken var åt transdiagnostiskt håll. Exempelvis t ex Aron Becks schemamodell där man tittar på kognitiva processer som t ex antaganden och katastroftankar. Sen kom specifika anpassningar. En våg av syndromspecifika behandlingar utvecklades. Den första var David Clarks behandling för panikångestsyndrom Sen började man inse att det var orimligt att ha en manual för varje diagnos då det finns så många fler diagnoser nu.

Exempelvis fanns det tidigare tre för ångestsyndrom och i dagsläget finns tjugosju. Då kom en ny trend inom KBT, där man vill behandla de underliggande mekanismerna hellre än de specifika diagnoserna.

Transdiagnostik kbt behandling

För att i slutänden kunna behandla flera diagnoser med en och samma behandling. Vid en transdiagnostisk fallformulering försöker man identifiera de underliggande mekanismerna, som kan förklara en rad olika diagnoser. Exempelvis intolerans för osäkerhet, som är en mekanism som man forskat mycket kring. Intolerans för osäkerhet är en typ av allergi för osäkerhet.

Ångest kring jag-dystona påträgande tankar är något som normalt associeras med tvångssyndrom men liknande fenomen kan ses inom exempelvis generaliserat ångestsyndrom i form av okontrollerbara intrusiva tankar kring olika former av katastrofer. Tidigare trauman och obehagliga upplevelser kring när man kommer i kontakt med traumat är en del av den kliniska bilden i PTSD men obehagliga reaktioner på tidigare händelser kan förekomma subkliniskt på ett sätt som gör det kliniskt relevant.

Forskningen kring olika fokus för ångest går dock ständigt framåt och det finns inget som hindrar att man som kliniker systematiskt lägger till de transdiagnostiska processer till bedömningen som visat sig empiriskt viktiga för utvecklingen och vidmakthållande av ångest- och förstämningssyndrom. Här på verksam psykologi har vi för ambition att ständigt uppdatera och avhandla forskningen och den kliniska relevansen för dessa transdiagnostiska processer.

Flera olika forskningstraditioner och psykoterapeutiska skolor lyfter allt mer fram känslomässigt och upplevelsmässigt undvikande som en central del i uppkomsten och vidmakthållande av psykopatologi. Inom traditionell KBT kan man se att situationellt undvikande, subtila trygghetssignaler samt kognitivt undvikande är avgörande för vidmakthållandet av olika typer av problematik.

Det finns även preliminära belägg för att vissa av de terapeutiska tekniker man använder sig av i dessa skolor enbart är verksamma om de öppnar upp för affektivt upplevande exempelvis McCullough et al. En möjlig förklaring till att dessa teoretiskt skilda psykoterapeutiska skolbildningar konvergerar mot liknande slutsatser skulle kunna vara att de använder olika kliniskt genererade tekniker för att påverka samma transdiagnostiska processer, i det här fallet känslomässigt undvikande.

Även undvikande kan ses transdiagnostiskt i det att det kan uppträda inom ramen för olika typer av problematik oberoende av diagnoskategori. Exempelvis att använda sig av oro som ett sätt att säkra sig ifrån framtida katastrofer är något som vanligtvis associeras med GAD men en sådan svårighet för osäkerhet och upprepade försök till att säkra säkerhet kan även ses vid exempelvis tvångssyndrom eller panikångestsyndrom Boswell et al.

Vidare är systmet även anpassat för att ge relevant behandlingsinformation till de kliniker som använder det. Slutligen finns det även en potential att förbättra sättet att utforma bedömningen på med hjälp av relevant forskning kring transdiagnostiska processer. Vidare finns det risk för att bedömningar med detta system kan bli omfattande och tidkrävande.

Därför har Verksam Psykologi ambitionen att underlätta klinikers bedömningar genom att konstruera enkla kliniska bedömningsverktyg anpassade för att uppskatta olika former av transidagnostiska processer och faktorer utifrån ett antal evidensbaserade psykoterapeutiska modeller. Kursen ger dig konreta färdigheter för att bedriva KBT-behandling för ätstörningar.

Du lär dig att förstå varför teknikerna, metoderna och strategierna tillämpas på just det sätt som görs och vad som kan utgöra problem. Du får även lära dig hur du individanpassar behandlingen och löpande förbättrar din kompetens. Det unika med kursen är att den både illustrerar teknikerna och förklarar varför teknikerna ska tilllämpas på just det här sättet. Teori varvas med praktisk tillämpning och klinisk kompetens utvecklas i ljuset av forskarperspektiv.

Målgrupp Kliniker på olika nivåer av privat och offentlig vård som arbetar med behandling av ätstörningar. Behörighet Personal inom vård. Kunskaper motsvarande grundläggande utbildning i KBT är önskvärd. För dig som ska gå kursen som specialistutbildning för psykologer så är behörigheten att du är av Socialstyrelsen legitimerad psykolog.

Ur kursinnehållet Kursen täcker allt från förståelse av ätstörningars fenomenologi till diagnoser, behandlingsnyttig bedömning, upplägg av KBT-behandling, illustration av hur tekniker tillämpas och anpassas, samt hur KBT används inom olika vårdnivåer och hur man som kliniker arbetar med ständig utveckling av sin egen kompetens i KBT för ätstörningar. Kursplan Kursplan för kursen finner du här: 9K Kursplan för dig som ska gå den som specialistkurs för psykologer finner du här: 9K Kursupplägg Kursen är digital.