Hur mycket energi avger solen

Solen är grunden för vilket stjärntecken som råder. Zodiaken är tolv stjärnbilder som solen passerar under året. Man har valt att ha Väduren som den första stjärnbilden i detta kretslopp, eftersom det är i denna stjärnbild som solens ekliptika skär himmelsekvatorn på våren. När zodiaken grundades omkring vår tideräknings början befann sig solen verkligen i vädurens stjärnbild.

Emellertid roterar zodiaken, vilket man inte kände till då, och efter cirka år har nu zodiaken vridits så mycket att när den sägs vara i Vädurens stjärntecken befinner sig solen i själva verket i Fiskarnas stjärnbild. Observera att den astronomiska termen "stjärnbild" avser en specifik konstellation av himlakroppar, medan termen "stjärntecken", som används inom astrologin , avser ett specifikt område av ekliptikan.

De båda termerna är alltså inte liktydiga. Solen och religionen [ redigera redigera wikitext ] I många kulturer har man dyrkat solen som en gud. I romersk mytologi finner man guden Sol Invictus , vilken troligen är den gud som gett oss namnet på det glödande klot som till synes rör sig över himlen. Sol infördes av den romerske kejsaren Heliogabalus , själv hämtad från det forntida Syrien , där han var överstepräst över kulten av gudomen Baal eller El-Gabal, som latiniserades till Elagabalus.

Under hans korta regeringstid åren — var det solguden Elagabalus Sol Invictus som blev den påbjudna religionens huvudattraktion. I Norden dyrkades inte solen som en gud, utan solen utgjorde ett av de fyra elementen , nämligen eld. I den nordiska mytologin berättas att gudarna skapade solen av glöd från Muspelheim och la den i en vagn. Varje dag färdas gudinnan Sol med vagnen över himlen.

Solen som tidmätare [ redigera redigera wikitext ] Ställer man en stav på plan mark, så kan man med hjälp av skuggan från staven följa solens vandring över himlavalvet. Användandet av en sådan så kallad gnomon var det första verktyget man mätte tiden med, och med vars hjälp man mer exakt kunde indela den ljusa delen av dygnet. Solen står högst på himlen omkring klockan 12 klockslaget beror på exakt var man bor i sin tidszon när man har normaltid.

Vid sommartid infaller detta istället kring klockan Anledningen till att 12 normalt placeras längst upp på en klocka med visare är att solen brukar stå högst då på dagen. Idag är det vanligt att man använder solur som tidmätare. För att visa rätt tid måste dessa solur justeras när man övergår till sommartid samt vid återgången till normaltid. Solens uppgång och nedgång [ redigera redigera wikitext ] Tidpunkten för solens uppgång anges av SMHI för den tidpunkt då den övre delen av solskivan skymtar vid horisonten.

Nedgången anges för den tidpunkt då solen helt försvunnit bakom horisonten [24]. Man brukar säga att solen går upp i öster och ner i väster, men det är inte riktigt så enkelt. Riktningen till solens upp- och nedgång varierar från plats till plats, och varierar också på samma plats mellan årstiderna. Om man som exempel tittar från Stockholms horisont, så går solen upp vid kompassriktningen 88° och ner vid ° under vår- och höstdagjämningen , alltså nästan öst 90° respektive väst °.

Under sommarsolståndet , den ljusaste dagen på året, går solen upp vid riktningen 36° nordost och ner ° nordväst. Dagen före vintersolståndet så är riktningen vid uppgång ° sydost och vid nedgång ° sydväst. Om solen motsvarar en ordinär fotboll med en diameter på cirka 22 cm, är jorden en kula med diametern 2 mm, som befinner sig på ett avstånd av 24 meter från fotbollen.

Uppskattningar har gjorts som anger att den totala solinstrålningen till jorden är cirka 15 gånger större än vad människan förbrukar totalt i form av industriell verksamhet, uppvärmning och transporter. Solens luminositet när solsystemet bildades för 4,6 miljarder år sedan var ungefär 70 procent av vad den nu är.

Strålning av vissa våglängder kan absorberas fullständigt medan atmosfären är genomskinlig för andra våglängder. Förändringar i mängden solstrålning kan därför ske väldigt snabbt. Solens utstrålning är turligt nog väldigt stabil. De stora och snabba variationer som vi ser vid jordytan beror framförallt på moln som skuggar solen. För den långvågiga strålningen är inte variationerna lika dramatiska.

Källan till den nedåtriktade långvågsstrålningen är ju atmosfären själv och de moln som finns där. Uppåtriktad långvågsstrålning beror till större delen på markytans temperatur. Förändringar sker därmed i takt med ytans temperatur och är vanligen relativt långsamma, cirka 1,5 procent per grad. Efter kraftiga vulkanutbrott eller vid höjd frekvens av höga tunna moln ökar den diffusa solstrålningen, vilket kan ha betydelse för till exempel växter som inte utsätts för direkt solstrålning utan som normalt lever i skugga.

Årsvariation Den årliga variationen av globalstrålning och solskenstid begränsas av hur solhöjden och dygnets längd varierar över året. Under vintern är dagarna korta och solen står mycket lågt. I nordligaste Sverige är solen under horisonten ungefär en månad polarnatt. Under sommaren råder midnattssol i samma område, då är dagarna långa och solen står betydligt högre.

Detta medför att den årliga variationen är stor. För både solskenstid och globalstrålning är och exempel på år med mycket höga respektive mycket låga årsvärden. I grova drag ligger ett solrikt år 10 procent över och ett solfattigt år 10 procent under långtidsmedelvärdet för både solskenstid och globalstrålning.

Om vi ser till årsvärdena vid våra mätplatser så är globalstrålningen lägst i Kiruna och oftast högst i Visby. Detta beror till stor del på att solen står lägre i norr än i söder och att molnigheten ofta är större inne över land än ute vid havet under sommarhalvåret. Den meteorologiska faktor som betyder mest för variationen är molnigheten. Därutöver inverkar markens reflektionsförmåga albedo , atmosfärens innehåll av aerosoler och absorberande gaser, främst vattenånga och ozon.

I Sverige har vi ofta samma molnighet över stora områden. Därför blir variationen mellan olika år likartad över landet.

Hur mycket energi avger solen

Eftersom merparten av globalstrålningen infaller under sommarhalvåret ger mulna somrar låga årsvärden medan solrika ger höga. Faktorer som påverkar strålningen Det finns ett antal meteorologiska faktorer som påverkar strålnings-flödena, varav molnen är den viktigaste. De stora variationerna, som vi har visat på tidigare, över flera år och ner till variationer under ett dygn styrs till stor del av variationer i molnen.

Totala mängden moln är förstås viktig men också molnens täthet spelar stor roll. Moln som täcker hela himlen, är täta och har stor vertikal utsträckning släpper igenom mindre solstrålning än motsvarande mängd tunna moln. Förutom att hindra solstrålning att nå jordytan är molnen även källor för långvågstrålning.

Ju högre temperatur molnen har desto mer långvågs-strålning sänder de ut. Sett från jordytan är det molnens undersida som långvågsstrålningen kommer ifrån. Ett moln vars undersida ligger lågt har oftast högre temperatur än ett som ligger högt. Därför kommer det låga, täta och varmare molnet att ge mer långvågsstrålning än ett högre, tunnare och kallare moln.

Instrument ombord på satelliter ser molnens översida. Genom att mäta långvågsstrålningen ut mot rymden från satellit kan man i princip bestämma molnöversidans temperatur och därmed avgöra molntoppshöjden.

Solens effekt i watt

Markytans reflektionsförmåga En annan faktor som kraftigt kan inverka på solstrålningen, både lokalt och regionalt, är markytans reflektionsförmåga. Läs även: Hur fungerar solceller? Grönt avdrag för solenergi i Sverige Grönt avdrag för solenergi är en skattereduktion som infördes i Sverige för att främja användningen av förnybar energi, inklusive solenergi. Med grönt avdrag kan privatpersoner och företag dra av en del av kostnaden för att installera solcellsanläggningar eller andra förnybara energisystem från sin skatt.

Avdraget kan omfatta kostnader för inköp av utrustning, installation och arbetskostnader.

Solens energiproduktion

Det exakta beloppet som kan dras av beror på flera faktorer, inklusive typ av installation och storlek på solcellsanläggningen. Grönt avdrag för solenergi är en del av Sveriges övergripande strategi för att främja hållbar utveckling och minska koldioxidutsläppen genom att öka användningen av förnybara energikällor.

Här kan du läsa mer om bidrag för solceller. Vad har vi för solinstrålning i Sverige? Att solinstrålningen är högre i Visby än i Kiruna beror främst på att solen står högre på himlen i söder än i norr. Dessutom är det generellt sett mindre molnigt över havet än över land, särskilt under sommarhalvåret. I Sverige är molnigheten ofta jämn över stora områden, vilket resulterar i liknande variationer i molnighet mellan olika år över hela landet.

Eftersom den övervägande delen av solinstrålningen i Sverige sker under sommaren leder molniga somrar med mycket regn till låga värden för solinstrålningen under året. Vad har Sverige för solinstrålning per månad? Generellt sett får Sverige mest solinstrålning under sommarmånaderna och minst under vintermånaderna.