Onödiga saker som skatten går till

Elskatten som vi känner den idag infördes i Sverige Vid införandet var skatten 1 öre per kWh. Idag är skatten 39,2 öre per kWh. Skatten differentierades , och idag betalar du elskatt baserat på var någonstans i Sverige du bor, till exempel har boende i ett antal kommuner i norra Sverige ett avdrag på 9,6 öre per kWh. Momsen höjdes senare samma år till 25 procent, vilket är den sats som gäller idag.

För dessa finns inga miniminivåer stipulerade av EU. Varje land har därmed beslutsrätt över hur de väljer att beskatta eller inte beskatta. Elpriset består av: Elkostnad: Den el som du förbrukar och själv kan påverka genom att teckna avtal och välja elhandelsföretag. Elnätskostnad: Det du betalar för att vara ansluten till elnätet.

Elskatt: 39,2 öre per kWh Du betalar alltså skatt på skatten. Elskatten har i olika omgångar höjts. Figuren nedan visar tydligt de olika höjningarna samt efter —91 den tillkomna momsen på 25 procent. Källa: Ekonomifakta, hämtad den 15 augusti Källa: electricitymap. Ser man den svenska elskatten ur ett internationellt perspektiv kan man konstatera att vi betalar absolut mest skatt, trots att vi har den renaste elen.

Kartan visar Sveriges elproduktion under kalla december Det är till stor del tack vare kärnkraften. Tittar man på Tyskland är färgen ljusbrun, eftersom landet valt att avveckla kärnkraft och förlita sig på kolkraft och gas. Om elektriciteten i Sverige inte påverkar miljön och klimatet negativt kan man fråga sig varför den ska dubbelbeskattas.

Att kalla elskatten för en miljöskatt är därmed felaktigt. Elskatten bör snarare ses som momsen eller kommunalskatten, det vill säga en fiskal skatt som har som syfte att driva in pengar till statskassan. Enbart intäkterna från mervärdesskatten, momsen, på el och fjärrvärme beräknas ha ökat med 5,2 miljarder kronor 20,6 procent och är en direkt följd av högre priser under Skatt på elektrisk kraft uppgick till ungefär 25 miljarder kronor.

Den som har tjänat på vinterns höga elpriser är inte klimatet eller miljön, företag eller konsumenter — utan staten. Kostar huset verkligen 5 miljoner? Tänk dig att du ska köpa ett hus. Huset har ett marknadsvärde på 5 miljoner kronor. Efter ett samtal till banken får du besked om att du kan få ett bolån på 4 miljoner. Du lägger ett bud och vinner budgivningen på 5 miljoner.

Nu kan man tro att det är det enda du ska betala men här tillkommer ännu en dold skatt. Utöver 5 miljoner kronor för huset tillkommer den så kallade stämpelskatten. Stämpelskatten regleras i Lag om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter [21] och är den skatt du betalar när du köper en fastighet eller tomträtt samt när du tar ut en inteckning i en fastighet.

Skattemedlens användning

Skatten är alltså en transaktionsskatt. Namnet kommer av att man förr i tiden gick med sitt köpebrev till Lantmäteriet och fick det stämplat och fastighetsaffären noterades i fastighetsregistret. Numera betalar man dock en separat avgift för Lantmäteriets handläggningskostnader. Ändå är stämpelskatten kvar och går rakt in i statskassan. Under uppgick statens intäkter från stämpelskatten till drygt 15 miljarder kronor.

Stämpelskatten utgör 1,5 procent vid köp och 2 procent vid belåning inteckning. Stämpelskatten blir då totalt kr. Stämpelskatten är en otrevlig överraskning för många fastighetsköpare. Med dagens bostadspriser är stämpelskatten extra beklämmande. Villaägarnas riksförbund, som är starkt kritiska till stämpelskatten, har pekat ut den som en orsak till den låga rörligheten på bostadsmarknaden.

Skatten har varit 1,5 procent för lagfart sedan och 2 procent för inteckning sedan — trots att fastighetspriserna inte är i närheten av vad de var på talet. Samma undersökning ställde en fråga kring hur hög stämpelskatten är i vårt ovanstående exempel. Över hälften uppger att de inte vet hur mycket de skulle betala i det exemplet, vilket visar visar att stämpelskatten i högsta grad är en dold skatt.

Onödiga saker som skatten går till

Inte nog med att skatten är dold, den försämrar även rörligheten på bostadsmarknaden. Bor man i sitt hus i tio år motsvarar stämpelskatten en kostnad på 1 kronor varje månad i tio år. Om man bor i 30 år blir månadskostnaden bara kronor. För att mildra skatten gör man alltså rätt i att bo i sitt hus länge.

Precis som med reavinstskatten skapar stämpelskatten inlåsningseffekter på fastighetsmarknaden. För de som flyttar ofta orsakar skatten en betydande kostnad sett över ett helt liv. Stämpelskatten är alltså en ren flyttskatt som försämrar rörligheten på fastighetsmarknaden, men eftersom den ger staten intäkter på 15 miljarder blir den kvar.

Men nästan ingen svensk vet att mer än femtio procent av vår inkomst går i skatt till stat och kommun. Det snedvrider det politiska samtalet. Ingen medborgare kan delta på lika villkor i debatten då skatterna är dolda. Frågan om vad som ska beskattas, hur mycket och på vilket sätt blir på grund av de dolda skatterna en fråga för experter och i vissa fall de politiker som har tillräckliga fakta — samtidigt är det inte de som ska betala notan.

Denna rapport har gjort ett nedslag i några utvalda skatter. Rapporten redovisar även andra skatter som få vet om att de betalar. Men den avhandlar inte alla skatter som är dolda, eftersom de är för många för att täcka i en enskild rapport. Timbro verkar för ett lägre skattetryck, som skulle ge individen mer makt över sin ekonomi. Men även de som vill höja skattetrycket borde vara positiva till att medborgarna har fullgoda kunskaper om skattesystemet.

De dolda skatterna är ett lömskt sätt att bedriva politik. I stället för att tala om för väljarna vilken politik man vill föra och vilka skatter samt nivå på dessa som behöver finnas för att finansiera politiken, undanhåller man informationen. Beskattning är ett stort ingrepp i den privata ekonomin, äganderätt och näringsliv. Då är det minsta man kan kräva att staten tydligt redovisar omfattningen av detta ingrepp.

Annars urholkas skattemoralen, när medborgaren inte känner att den kan påverka skattetrycket. Varje parti borde inte bara förklara vad de vill lägga mer skattepengar på. De borde också förklara hur de vill se till att minska skatteslöseriet. Lista: Här är de nominerade Skattepengar gick till påhittade studiecirklar med deltagare som inte fanns. Konstverket Draperad poesi som finns i Paradisparken i Borlänge.

Stockholms stads Skolplattform. Kriminella lyckades boka internationella resor i Uppsala universitetsanställdas namn. Sverige förväntas bidra med cirka miljarder kronor till EU:s coronafond — under 30 års tid. Kommunpoeten i Tranemo. Bistånd till Afghanistan med skralt resultat. Lyxkontor till Sveriges kommuner och regioner. Men han gör ändå några nedslag i tidigare rapporter för att illustrera omfattningen.

Att det handlar om miljardbelopp som skulle kunna användas bättre är ingen överdrift, menar han. Dels behöver det komma till stånd en generell attitydförändring. Det behövs mer av kravställande och ansvarsutkrävande, säger han och fortsätter. Nu är det upp till bevis. Årets värsta skatteslöseri — alla bidragen Linnéuniversitetets projekt Trollsyn i hjärtemarkerna fick 4,5 miljoner kronor av Vetenskapsrådet.

Tanken med konstprojektet är bland annat att skapa en relation till olika material genom att se på dem ur ett trolls perspektiv, så kallad trollsyn. Trafikverkets reklamfilm kostade kronor per minut. I filmen trycker myndigheten på hur bra den planerar, bygger och underhåller vägar och järnvägar.