Vad är anskaffningsvärde för en resurs

Exempelvis inkluderas avskrivningar av produktionsanläggningar och produktionsutrustning i tillverkningskostnaderna för varor i lager se IAS 2. På motsvarande sätt kan avskrivningar av materiella anläggningstillgångar som används i utvecklingsarbete innefattas i anskaffningsvärdet för en immateriell tillgång som redovisas i enlighet med IAS 38 Immateriella tillgångar.

Avskrivningsbart belopp och avskrivningsperiod En tillgångs avskrivningsbara belopp ska fördelas på ett systematiskt sätt över tillgångens nyttjandeperiod. En tillgångs restvärde och nyttjandeperiod ska omprövas minst i slutet av varje räkenskapsår och om en ny bedömning avviker från tidigare uppskattningar ska ändringen eller ändringarna redovisas som en ändring i en uppskattning och bedömning i enlighet med IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel.

Avskrivningar redovisas även om en tillgångs verkliga värde överstiger dess redovisade värde så länge tillgångens restvärde inte överstiger dess redovisade värde. Reparation och underhåll av en tillgång påverkar inte behovet av att skriva av tillgången. En tillgångs avskrivningsbara belopp fastställs efter avdrag för dess restvärde. Restvärdet är dock ofta obetydligt och behöver därför inte beaktas när det avskrivningsbara beloppet fastställs.

En tillgångs restvärde kan ökas till ett belopp som motsvarar eller är högre än tillgångens redovisade värde. Om detta sker är tillgångens avskrivning noll såvida inte och fram till att dess restvärde senare minskar till ett belopp som understiger tillgångens redovisade värde. Avskrivning av en tillgång börjar när den kan användas, det vill säga när den befinner sig på den plats och i det skick som krävs för att den ska kunna användas på det sätt som är företagsledningens avsikt.

Avskrivning av en tillgång upphör vid den tidigaste av följande tidpunkter: då tillgången i enlighet med IFRS 5 klassificeras som att den innehas för försäljning eller ingår i en avyttringsgrupp klassificerad som att den innehas för försäljning eller då tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning. Det innebär att avskrivningen inte upphör om en tillgång tillfälligt inte används eller när den tas ur bruk, såvida inte tillgången är helt avskriven.

Om en produktionsberoende avskrivningsmetod används kan dock avskrivningen vara noll när det inte sker någon produktion. De framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med en tillgång förbrukas av företaget huvudsakligen genom att tillgången används. Andra faktorer, som att tillgången blir tekniskt eller kommersiellt omodern eller slitage när en tillgång inte används, leder emellertid ofta till att de ekonomiska fördelar tillgången skulle ha gett minskar.

Därför beaktas samtliga nedanstående faktorer när nyttjandeperioden för en tillgång bestäms: Förväntad användning av tillgången.

Bokföring anskaffningsvärde

Användning bedöms genom hänvisning till tillgångens förväntade kapacitet eller produktion. Förväntat slitage, som är beroende av driftsfaktorer som antal skift för vilka tillgången ska användas, företagets principer för reparationer och underhåll och tillgångens skötsel och underhåll när den inte används.

Om tillgången blir tekniskt eller kommersiellt omodern på grund av ändringar eller förbättringar av produktionen, eller på grund av ändrad efterfrågan på den produkt eller tjänst som framställs från tillgången. En förväntad minskning av försäljningspriset för en artikel som framställs genom användning av en tillgång kan vara ett uttryck för en förväntan om att tillgången ska bli tekniskt eller kommersiellt omodern, vilket i sin tur kan indikera att de framtida ekonomiska fördelar som tillgången ger kommer att minska.

Legala eller liknande begränsningar avseende tillgångens användande som exempelvis att relaterade leasingavtal löper ut. En materiell anläggningstillgångs nyttjandeperiod definieras som den tid under vilken tillgången förväntas bli utnyttjad för sitt ändamål i företaget. I ett företags riktlinjer för tillgångsförvaltning kan ingå att vissa tillgångar ska avyttras eller utrangeras efter en viss bestämd tid eller efter ett bestämt utnyttjande av tillgångens framtida ekonomiska fördelar.

Tillgångens nyttjandeperiod kan därför vara kortare än dess ekonomiska livslängd. Uppskattningen av tillgångens nyttjandeperiod är en fråga om bedömning som bygger på företagets erfarenheter av hur länge liknande tillgångar tidigare använts i företaget. Mark och byggnader är särskiljbara tillgångar och redovisas separat även om de förvärvas tillsammans.

Med vissa undantag, såsom stenbrott och mark där avfall grävs ned, är nyttjandeperioden för mark obegränsad och därför skrivs inte mark av. Byggnader har en begränsad nyttjandeperiod och är därför avskrivningsbara tillgångar. En ökning av värdet på mark, på vilken en byggnad står, påverkar inte hur byggnadens avskrivningsbara belopp fastställs. Om anskaffningsvärdet för mark innefattar utgifter för nedmontering, bortforsling och återställande av platsen, skrivs denna andel av anskaffningsvärdet för marken av över den period under vilken företaget erhåller de fördelar som dessa utgifter medförde.

Anskaffningsvärde definition

I vissa fall kan själva marken ha en begränsad nyttjandeperiod i vilket fall den skrivs av på ett sätt som återspeglar de fördelar den ger. Avskrivningsmetod Den avskrivningsmetod som används ska återspegla hur tillgångens framtida ekonomiska fördelar väntas bli förbrukade av företaget. Den avskrivningsmetod som används för en tillgång ska omprövas minst i slutet av varje räkenskapsår, och om det har skett en betydande ändring av den förväntade förbrukningen av de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången, ska metoden ändras så att den återspeglar den ändrade förbrukningen.

En sådan ändring ska redovisas som en ändring i en uppskattning och bedömning i enlighet med IAS 8. Olika avskrivningsmetoder kan användas för systematisk fördelning av det avskrivningsbara beloppet över tillgångens nyttjandeperiod. Metoderna omfattar den linjära avskrivningsmetoden samt den degressiva och den produktionsberoende metoden.

Linjära avskrivningar innebär ett fast årligt avskrivningsbelopp över nyttjandeperioden om tillgångens restvärde inte ändras. Degressiva avskrivningar innebär ett sjunkande avskrivningsbelopp över nyttjandeperioden. Produktionsberoende avskrivningar innebär att avskrivningsbeloppet bestäms utifrån tillgångens förväntade användning eller produktion.

Företaget väljer den metod som på bäst sätt återspeglar den förväntade förbrukningen av de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången. Den metoden tillämpas konsekvent från en period till en annan, såvida det inte uppstår en förändring i den förväntade förbrukningen av de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången.

En avskrivningsmetod baserad på intäkter genererade av en aktivitet som inkluderar användning av en tillgång är inte lämplig. Intäkter genererade av en aktivitet som inkluderar användning av en tillgång reflekterar generellt andra faktorer än förbrukningen av tillgångens ekonomiska fördelar. Exempelvis påverkas intäkterna av andra ingående resurser och processer, marknadsföringsinsatser och ändrade försäljningsvolymer och priser.

Anskaffningsvärde för en resurs

Inkomsternas priskomponent kan påverkas av inflation, vilken helt saknar samband med hur tillgången i fråga utnyttjas. Nedskrivningar Ett företag tillämpar IAS 36 Nedskrivningar när det fastställer om det föreligger en värdenedgång för en materiell anläggningstillgång. Vad är ett varulager? Varulager handlar om ditt företags materiella tillgångar som är planerade att säljas, som är under tillverkning eller som används för att producera varor.

Det är med andra ord främst verksamheter som livnär sig på att sälja varor som har ett varulager. Företag som säljer tjänster har ofta ett väldigt begränsat varulager eller inget alls. Beroende på din verksamhets storlek och affärsidé skiljer sig varulagrets storlek, och därmed även tiden och energin det tar att inventera. Hur ofta bör man inventera?

För att veta hur mycket tillgångar ditt företag har är det viktigt att räkna med tillgångarna i ditt varulager. Om ditt företag säljer mycket varor kan det finnas en nytta i att inventera med jämna mellanrum, exempelvis månadsvis, kvartalsvis eller i samband med att du gör nya inköp. Om din verksamhet går ut på att köpa in varor och sedan sälja vidare är det en bra idé att ha ett digitalt lagersystem som registrerar varorna digitalt.

Då underlättas även lagerinventering inför bokslutet. När du gör en inventering tar du reda på hur mycket varor du har inne i lager. Utöver färdiga varor som är färdiga att säljas ska du även inkludera råvaror och halvfabrikat. Den stora skillnaden mellan anskaffningsvärde och verkligt värde är att du inkluderar de kringkostnader som tillkom vid förvärvet. Ifall det inte tillkommer några kostnader i samband med ett köp är anskaffningsvärdet och det verkliga värdet det samma.

Beräkna anskaffningsvärdet Det är inte särskilt komplicerat att beräkna anskaffningsvärdet. Du tar helt enkelt den summan som du köpte tillgången för, alltså det verkliga värdet, och adderar sedan eventuella kostnader som uppstår för att göra tillgången redo att användas. Om du köper en fastighet tillkommer det i regel en kostnad för mäklararvode, och om du köper en ny värmeberedare behöver du förmodligen betala för installationskostnader.

Dessa typer av kostnader läggs på det verkliga värdet för att få fram det totala beloppet för förvärvet. Varför behöver man veta anskaffningsvärdet? Anskaffningsvärde används ofta inom företagsekonomi, skatt och redovisning. Det ligger till grund för att beräkna avskrivningar, kapitalvinster eller -förluster. Beroende på vilken typ av verksamhet ditt företag ägnar sig åt kan du stöta på anskaffningsvärde i varierande mån.