Hur en raket är

Världens mest frekvent använda rakettyp är den ryska Soyuz-raketen. Den första modellen av Soyuz lanserades redan och den nuvarande Soyuz-2 har flugit sedan Raketen har en kapacitet att lyfta lite drygt åtta ton till låg omloppsbana , det vill säga den höjd som rymdstationen befinner sig på. Den är 46,3 meter hög och har en massa på kilogram. Sedan rymdfärjornas sista flygning har samtliga astronauter flugit med denna raket, fram till år då det amerikanska företaget SpaceX gjorde sin första bemannade flygning med sin Dragon-kapsel ombord på bärraketen Falcon 9.

Till skillnad från Soyuz är Falcon 9 designad för att landa på jorden igen efter en flygning, så att den kan rekonditioneras och flygas igen. Sedan har Falcon 9 totalt flugit över hundra gånger och bara misslyckats två gånger. Rekordet för en enskild Falcon 9 raket är åtta flygningar och nio landningar. Falcon 9 kan lyfta 13 ton till låg omloppsbana, är 70 meter hög och har en massa på kilogram.

Den europeiska rymdorganisationen ESA använder sig utav sammanlagt fyra olika raketmodeller.

Raketens funktion

Ariane 6 är under utveckling och skulle ha gjort sin första flygning år , men har försenats och beräknas genomföra den någon gång under Ariane 5 är Europas just nu kraftigaste raket. Om syftet med satelliten handlar mer om navigation, forskning eller mätningar, kan det vara fördelaktigt att placera den i en nord-sydlig polär bana. Allteftersom jorden roterar kommer satelliten att passera över hela jordytan.

Sådana satelliter skickas lämpligen upp från platser så långt norrut eller söderut som möjligt, för att minimera den ostliga hastighetskomponent som en raket får på grund av jordrotationen. Månraket Månraketer är raketer som används för färder till månen. För att genomföra de bemannade färderna under Apolloprogrammet krävdes en 3-stegsraket kallad Saturn V.

Den hade kapacitet att lyfta ton upp till en omloppsbana på låg höjd. Sondraket Huvudartikel: Sondraket Sondraketer , eller kastbaneraketer, är raketer som går i kastbana. De har inte alls den horisontella fart som krävs för att gå in i omloppsbana kring jorden, men den vertikala farten kan för stora sondraketer vara tillräcklig för att nå hundratals kilometer ut i rymden och ge fritt fall tyngdlöshet under några minuter.

I Sverige skjuts sondraketer upp vid Esrange. Militär raket Huvudartikel: Raketvapen I militär terminologi är en raket en raketdriven projektil som inte kan styras medan en robot kan styras. Lasten här är i allmänhet en sprängladdning. Artilleriraketer har en räckvidd på upp till 20 km och avfyras från pjäser med upp till 40 eldrör, vilket ger en stor effekt på kort tid.

Pjäser med många eldrör har sedan andra världskriget ofta benämnts som Stalinorglar. Är rymden tiden? Svar: Både ja och nej. Man brukar tala om rumtid Engelska: Space time , där rummet rymden tar upp 3 dimensioner och tiden är den 4e dimensionen. Det och mycket annat studerar man inom fysik! Kan rymdfarkosten landa vart som helst på jorden och i rymden?

Svar: Inte vart som helst i rymden. Dels så måste man se till att bränslet räcker ända fram man kan alltså inte åka hur långt bort som helst och det måste också finnas något att landa på, alltså kan man räkna bort alla gasplaneter. Vissa planeter är också för varma, så rymdfarkosten skulle bara brinna upp. På jorden är det lättast att landa på en flygplats där det finns en ordentlig landningsbana.

Nu för tiden landar nästan alla rymdfarkoster med fallskärm, inte helt sällan i havet det är ganska svårt att landa exakt där man vill. Hur landar raketen på månen? Svar: Med hjälp av en månlandare. Man behöver någonting som bromsar upp inför landning liknande en raketmotor , eftersom gravitationen är mycket lägre på månen så behövs det mindre bromskraft än på jorden.

Hur ser rymdfarkosten ut på utsidan och på insidan? Svar: Rymdfärjan ser ut som ett tjockt flygplan ungefär, för att det ska kunna landa som ett flygplan men också skjutas upp med en raket. Inuti finns det sittplatser, massa knappar och spakar. Hur vet man vilken tid det är i rymden? Detta valdes eftersom både USA och Ryssland kommunicerar mest med rymdstationen, och det var en tid som låg mitt emellan.

Hur kan raketen flyga upp? Svar: Bränslet som brinner upp ger upphov till ett massflöde. Finns det snö i rymden? Svar: Ja, det finns flera planeter och månar täckta av is det är ju nästan som snö. Har du sett något svart hål? Svar: Nej, och det är nog tur för är man så nära att man ser det svarta hålet ligger man illa till.

Vad ser man i rymden? Svar: Man kan se stjärnor, fler än man kan se från jorden tack vare att atmosfären inte är i vägen. Man kan också se jorden, den vackraste planeten vi har. Har du sett solen? Vi ser solen varje dag om det inte är jättemolnigt. Kan man använda de olika stegen vid en uppskjutning igen? Svar: Fram tills nyligen så byggde man nya uppskjutningsraketer varje gång - något som kostar mycket pengar och tar lång tid.

Ett amerikanskt företag, SpaceX, har nu uppfunnit en raket som kan skjuta upp en rymdfärja och sedan vända och landa igen! Konceptet är fortfarande inte helt färdigt men kommer med största sannolikhet att bli vanligt vid framtida uppskjutningar. Hur vet man hur varmt det är på en planet? Svar: För att ta reda på vad en planet består av kan man mäta olika typer av strålning som kommer från den planeten och sedan jämföra den med experiment man har gjort tidigare och vad vi redan vet om olika grundämnen.

Mycket av det vi vet om planeterna i vårt solsystem kommer från information rymdsonder har samlat in foton, mätningar etc. För att ta reda på vilken temperatur en planet har så mäter man den infraröda strålningen som kommer från planeten och jämför denna med solens infraröda strålning. Skillnaden mellan dessa två strålningar är planetens så kallade värmestrålning.

Om man upprepar dessa mätningar för flera olika våglängder kan man sedan beräkna temperaturen med hjälp av Wiens lag, som säger att temperaturen multiplicerat med den maximala våglängden för strålningen måste vara konstant. Varför är det en storm på Jupiter? Svar: Den stora röda fläcken tros bero på en högtrycksregion vars molntoppar är betydligt högre och kallare än omgivande regioner.

Dock vet man inte hur stormen har kunnat hålla på så länge mellan och år! Varför ser det ut som det är hål i månen när vi ser den från jorden? Svar: Månen har massvis med stora, djupa kratrar som vi kan se med blotta ögat från jorden. Vad är en galax gjord av? Svar: Stjärnor, planeter, solar, svarta hål, pulsarer, månar och massa, massa mer!

Vet du något om läkningsprocessen skulle påverkas på ett annat sätt när man är tyngdlös i rymden? Svar: Det är väldigt intressant att fundera över vad som händer med läkningsprocessen när man får ett benbrott i rymden. För att vara helt ärlig så vet vi inte exakt vad som händer, men vi kan spekulera lite grann! När man befinner sig i rymden så försvagas skelettet eftersom kroppen inte utsätts för samma konstanta påfrestning av gravitationen som den gör på jorden.

Därför kan benbrott lättare uppstå om man befunnit sig i rymden en längre tid. Däremot så borde det vara svårare att bryta ett ben i rymden just för att man inte har samma risker som på jorden. Man kan till exempel inte ramla och landa konstigt och på så sätt bryta ett ben eller en arm. Men låt oss säga att man på något sätt lyckats få ett benbrott.

Vad händer då? Jo, man kanske vill tänka att benbrottet kan läka "finare" eftersom det inte påverkas av någon tyngdkraft som drar det ur sin plats och gör att det läker skevt. Men det man kanske glömmer är att skelett behöver någon form av "motivation" för att läka. Gravitationen på jorden utgör precis en sådan motivation. Skelettet känner att det behöver läka brottet och sätter då igång en läkningsprocess.

I tyngdlöst tillstånd får inte skelettet samma motivering och läker därför långsammare eller inte alls! Sen när man kommer tillbaka till jorden så kommer den läkningen eller icke-läkningen att utgöra ett problem, för det kommer inte att vara anpassat till ett liv i tyngd. Hur kan det bli luftbubblor i vattnet? Svar: I rymden upplever man tyngdlöshet, och det gör även vattnet! Vatten har ett fenomen som kallas ytspänning vilket gör att det bildas droppar även på jorden sker detta.

På den internationella rymdstationen, där vattnet inte känner av någon tyngdkraft, svävar vattnet istället omkring - men tack vare ytspänningen bildas det droppar istället för bara pyttesmå vattenpartiklar. Vad är roligast med rymden? Svar: Rymden är så häftig eftersom det är så obegripligt stort och det finns så mycket som vi ännu inte vet om rymden. Vi kan lära oss massor om universums uppkomst och livet på jorden genom att studera rymden och det är även väldigt spännande med rymdresor.

Rymdresor och forskning driver tekniska uppfinningar framåt i och med att det finns så många utmaningar i rymden, och många av dessa uppfinningar kan vi även använda i vanliga livet! Är jorden platt? Att jorden är rund är inte en fråga om åsikt eller uppfattning, det är fakta och det är otroligt lätt för vem som helst att försäkra sig om den saken.

Om jorden inte var rund skulle det vara ljust samtidigt på hela jorden, men som ni kanske vet så har vi olika tidszoner och när det är dag hemma i Sverige är det natt i Australien.

Hur en raket drivs framåt

Samma sak med årstider och olika klimat. Om jorden var platt skulle det vara lika varmt överallt men vi vet ju hur kallt det är i Sverige samtidigt som man kan sola och bada i Spanien. Om ni tittar på månen så ser ni att den är rund. Ni kan även se själva med blotta ögat hur månens form ändras från natt till natt. Den del av månen som är skuggad har en väldigt tydlig rund form, den skuggan kommer från jorden själv som skymmer solens strålar på månen och gör att månen inte är full varje natt.

Om jorden var platt skulle månen aldrig ändra form. Från ett flygplan kan man också se jordens krökning. Skepp dyker inte upp i horisonten och blir större och större utan ser snarare ut som de stiger upp ur vattenytan, detta är ytterligare ett enkelt bevis för att jorden är rund. Vi kan se olika stjärnkonstellationer från olika delar av världen, också ett fenomen som bara är möjligt med en rund jord.

Det finns oändligt med bevis för att jorden är rund och alla argument för motsatsen är falska. Kan man åka runt ringen på Saturnus? Finns det meteoriter i rymden? Svar: Det finns meteoroider i rymden. Om en meteoroid åker in i jordens atmosfär och brinner upp kallas den för meteor, om den inte brinner upp utan slår ner kallas den istället för meteorit.

Det finns alltså inga meteoriter eller meteorer i rymden, men däremot en massa meteoroider. Hur det ser ut i rymden? Hur kan månen ändras till en annan form? Svar: I rymden är det mörkt och stort. Från rymdstationen kan man se många stjärnor, många fler än från jorden tack vare att atmosfären inte är i vägen. Man kan även se jorden och man har en bättre utsikt över månen.