Vad är begränsade krig

Så här säger Jann Kleffner, professor i folkrätt vid Centrum för operativ juridik och folkrätt på Försvarshögskolan. När får ett land använda våld mot en annan stat? Det här är folkrätt Folkrätten består av regler och principer som talar om hur stater och vissa andra internationella aktörer ska samarbeta och agera gentemot varandra. Folkrätten kräver bland annat respekt för FN-stadgan och dess regler om territoriell integritet och förbud mot våldsanvändning.

Folkrätten innehåller också regler om ansvarsutkrävande för internationella brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. I folkrätten ingår bland annat mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt, internationell straffrätt och traktaträtt. Källa: Regeringen. I sitt tal den 24 februari hänvisade Putin till FN-stadgans rätt till självförsvar i ett försök att legitimera invasionen.

Ståndpunkten att Ryssland använder våld i självförsvar intogs även i Rysslands rapport till säkerhetsrådet samma dag. Man specificerade dock inte vilket väpnat angrepp man hävdade att Ryssland försvarade sig mot. Folkrätten tillåter inte heller ett förebyggande självförsvar. Istället är det Ukraina som i det aktuella fallet har den folkrättsliga rätten att agera i självförsvar mot det väpnade angrepp de är utsatta för, en rättighet som de kan välja att utföra själva, eller tillsammans med andra stater enligt den kollektiva självförsvarsrätten.

Vad reglerar krigets lagar? De etablerar ett antal grundläggande principer, som alla involverade parter måste respektera och leva upp till, bland annat distinktionsprincipen, som innebär att de krigförande parterna måste skilja på militära mål å ena sidan, och civila och civila objekt å andra sidan.

Även proportionalitetsprincipen, som förbjuder anfall som riskerar att resultera i skada på civila eller civila objekt som är överdriven i förhållande till den militära nyttan, liksom skyddet av de som inte deltar i stridigheterna, måste respekteras. Av dessa texter att döma tycks ingen förändring ha skett i den officiella svenska synen på definitionen av begreppet krig.

I propositionen till års regeringsform citerar justitieminister Lennart Geijer beredningens uttalande ordagrant och instämmer för egen del. Grundlagsutredningen konstaterar att det inte finns någon definition av 8 Ibid. Maj:ts proposition , s. Det finns en risk, säger grundlagsutredningen, att deltagande i fredsbevarande, fredsfrämjande eller fredsframtvingande verksamhet gör att landet dras in i en väpnad konflikt.

Grundlagsutredningen säger, att om Sverige skulle dras in i en konflikt när en svensk väpnad styrka deltar i ett internationellt uppdrag i ett annat land skulle detta med största sannolikhet inte innebära att riksdagen och regeringen skulle vara förhindrade att fullgöra sina uppgifter. Ett hypotetiskt svenskt deltagande i en kollektiv självförsvarsoperation mot en stat eller mot en icke-statlig aktör i en stat på kortare eller 17 SOU , s.

SvJT Krig eller fred: Om regeringsformens definition av krig SvJT Krig eller fred… längre avstånd från Sverige verkar inte vara en typ av internationellt uppdrag i ett annat land som föresvävade grundlagsutredningen. Inte heller verkar ett svenskt individuellt självförsvar mot en attack på kortare eller längre avstånd från Sverige av en icke-statlig aktör ha föresvävat utredningen.

Så fungerar moderna begränsade krig

Grundlagsutredningens förmodade antaganden härvidlag var av allt att döma helt riktiga och realistiska på kort sikt. Vi kommer att återkomma till frågan om ett hypotetiskt deltagande i en kollektiv självförsvarsoperation längre fram. Samtidigt deltog svenska trupper som vi sett ovan i den väpnade konflikten i Afghanistan utan att regeringen ansåg att Sverige befann sig i krig i regeringsformens bemärkelse.

Det bör beaktas, inskärper grundlagsutredningen, att bestämmelserna i 13 kap. Om reglerna föreslås inte vara tillämpliga i det fall Sverige skulle betraktas som part i en väpnad konflikt så skulle de heller inte rimligen vara tillämpliga om svensk trupp deltar i väpnad konflikt utan att Sverige som stat betraktas som part i konflikten.

Den förändring som grundlagsutredningen föreslår — nämligen att merparten av bestämmelserna i regeringsformens kapitel om krig och krigsfara uttryckligen endast blir tillämpliga vid sådant krig eller sådan krigsfara som rör rikets bestånd eller territoriella integritet — kunde sägas utgöra gällande rätt eller åtminstone gälla i praktiken redan tidigare. Åtminstone på så vis att det krig eller den krigsfara som åsyftas i regeringsformen måste vara av ett alldeles särskilt slag för att regeringsformen skulle bli tillämplig.

Räckvidden i regeringsformens regler om krig och krigsfara var alltså i praktiken redan mycket begränsad. Detta illustreras t. Där ansåg sig Sverige som stat visserligen inte vara part i den väpnade konflikten, vilket rent teoretiskt skulle ha kunnat utgöra den kritiska gränsen för regeringsformens tillämplighet, men denna författare tror inte att den svenska 35 Ibid.

SvJT Krig eller fred: Om regeringsformens definition av krig SvJT Krig eller fred… regeringen skulle ha ansett regeringsformens regler om krig och krigsfara vara tillämpliga i Afghanistanfallet även om Sverige i och för sig skulle ha betraktat sig som part i den väpnade konflikten, som ett resultat alltså av att svenska trupper kom att bli inblandade i den pågående väpnade konflikten.

Regeringen hade, och har fortfarande, uppgiften att avgöra om Sverige befinner sig i krig och regeringen ansåg inte att Sverige befann sig i krig under de svenska truppernas deltagande i ISAF:s insats i Afghanistan. Svaret på frågan om krig har lagar är ja. Frågar du om dessa lagar alltid följs så är svaret nej. När strider visas på TV kan det mycket väl se ut som om allt är tillåtet i krig.

Men egentligen finns det regler som beskriver vad som är tillåtet och vad som är förbjudet.

Exempel på begränsade krig i historien

De viktigaste reglerna finns i Genèvekonventionerna. Konventionerna utgår från respekten för individen och människovärdet. De ska säkra att soldater får behandling om de blir sårade eller tillfångatagna av fienden. Reglerna säger också att ingen, varken krigsfångar eller civila, får torteras eller våldtas. Konventionerna är också regler som skyddar människor som inte deltar i väpnade konflikter.

Sedan konventionerna, själva lagarna med ett annat ord, kom till i har de byggts ut med flera tillägg. Det har till exempel varit nödvändigt att lägga till bestämmelser om inbördeskrig. I de allra flesta av de krig som pågår idag, kommer de grupper som krigar från samma land. Reglerna skapades ursprungligen år på initiativ av Röda korsets grundare Henry Dunant.

Bild: Visipix. Bilden visar en händelse under Napoleonkrigen där en fransk trupp arkebuserar några spanska frihetskämpar. Detalj från en målning gjord av Francisco Goya Andra Genèvekonventionen I takt med att krigsmetoderna ändrades insåg man att det också behövdes regler för krig till sjöss.

Skillnaden mellan fullskaligt och begränsat krig

År antogs den andra Genèvekonventionen om behandling av sårade, sjuka och skeppsbrutna vid strider till sjöss. Tredje Genèvekonventionen Efter första världskriget enades staterna om att reglerna för behandling av krigsfångar behövde förbättras, vilket resulterade i den tredje Genèvekonventionen år Fjärde Genèvekonventionen Under andra världskriget drabbades fler civila än soldater av krigets verkningar.

Samma år reviderades de tidigare tre konventionerna. Därför säger man att de fyra Genèvekonventionerna är från Krigföringen har förstås ändrats sedan och krigets regler måste anpassas efter utvecklingen. Men det skulle vara ett alltför omfattande arbete att ännu en gång skriva om Genèvekonventionerna och att sedan vara säker på att alla som tidigare undertecknat dem skulle ansluta sig på nytt.

Därför har man valt att förbättra skyddet i väpnade konflikter i tre tilläggsprotokoll. Tilläggsprotokollen har samma status som Genèvekonventionerna. Efter krigen i Korea Vietnam förstärktes skyddet för civilbefolkningen i Tilläggsprotokoll I och II. De tillkom år Därefter har vi fått ett tredje tilläggsprotokoll, om den röda kristallen som nytt skyddsemblem.

TP III kom år Tilläggsprotokoll I Reglerna i första tilläggsprotokollet gäller i internationella väpnade konflikter och försöker täcka en del av luckorna i Genèvekonventionerna från