Vad är bra med behaviorismen

Exponeringsterapi Om man tittar på olika fobier som människor har så menar behavioristerna att dessa är inlärda. Man har lärt sig att koppla samman exempelvis en hund med en potentiellt farlig situation och blir därför rädd för hunden.

Behaviorism i psykologi

Om man sedan får syn på en hund så gör rädslan att man undviker den och på så sätt undviker man att bli rädd. Exponerings terapi handlar just om att man måste exponera sig själv för det som utlöser rädsla eller ångest. Man får inte undvika det! Om något lärts in via klassisk betingning så kan man släcka ut den inlärningen om man får exponeras för stimuli som skapar rädsla exempelvis en hund utan att något dåligt händer.

Först kommer man att känna ångest och obehag men om man fortsätter att vara i närheten av snälla hundar i en icke hotande miljö så kommer rädslan att avta. När en klassisk betingning tas bort på detta sätt så kallar man det för utsläckning. Systematisk desensibilisering Systematisk desensibilisering handlar om att byta ut en respons på ett stimuli mot en annan.

Ofta vill man byta ut en ångestrespons eller rädslorespons mot avslappning. Ett viktigt första steg i detta är att lära sig metoder för hur man blir avslappnad i kroppen. Om jag känner mig spänd, hur gör jag då för att få mina muskler att slappna av? Ett annat viktigt steg är att tillsammans med sin terapeut fundera fram olika scenarier som utlöser rädsla. Dessa scenarier rangordnar man sedan efter hur pass rädd man blir av dem exempelvis: På en skala från 1 till 10 blir jag 3 rädd när läraren berättar att vi ska ha ett prov om 2 veckor.

På en skala från 1 till 10 blir jag 9 rädd när jag ser en fråga som jag inte kan svaret på under ett prov. När man gjort detta på ett tillfredsställande sätt så kommer terapeuten att placera dig i ett avslappnat tillstånd och sedan be dig att tänka på det första scenariot, det som utlöser 1 av 10 i rädsla. Du ska tänka på det under en tid och samtidigt vara avslappnad. Det gör att de kan leda till samma reaktion.

Till exempel kan en opåverkad situation kännas ångestfylld om vi minns att det var då vi var rädda. Psykisk ohälsa kan vara en sådan reaktion. Exponeringsterapier för att släcka ut inlärda rädslobeteenden Behavioristisk inriktad terapi vill korrigera dåliga inlärningar. De använder en metod där man sakta vänjer sig vid det som skapar obehag. Målet är att vänja bort de rädslobeteenden vi lärt oss.

Det handlar också om att byta ut dåliga reaktioner mot bättre. Detta är grunden inom det psykodynamiska området. Psykisk ohälsa ses som resultat av inlärning och felinlärning Klassisk betingning kan skapa kopplingen mellan stimuli och obehagliga känslor Exponeringsterapier fokuserar på att omlära och släcka ut inlärda rädslobeteenden Observerbara beteenden och miljöns påverkan Behaviorister tror att vi beter oss utifrån vad vi har lärt oss i vår miljö.

Ivan Pavlov var en känd läkare från Ryssland. Han gjorde studier med hundar. Genom att koppla naturliga och konstgjorda signaler lärde han att betingade svar uppstår. Enligt behavioristerna påverkas vi av vad vi förväntar oss i olika situationer. Vi blir betingade. Livets gång påverkar så att vi automatiskt reagerar på olika händelser.

Vi fattar oftast inte varför vi reagerar som vi gör. Men det kommer från det vi har lärt oss och våra erfarenheter. Betingning och associationer formar beteenden Genom att koppla samman olika saker lär vi oss att reagera på ett visst sätt. Det sker ofta utan att vi märker det, genom att vi upprepar situationer.

Vi lär hela tiden oss hur vi förväntas agera, baserat på våra erfarenheter. Förstärkningar och bestraffningar styr inlärningen En viktig del inom behaviorismen är att du inte behöver veta varför du handlar för att ändra ditt beteende. Det är det vi belönas eller straffas för som gör att vi väljer vissa beteenden. Enligt behaviorister lär vi oss att göra om saker som belönas och stoppar med det som straffas.

Vad orsakar psykisk ohälsa enligt det behavioristiska perspektivet? Enligt det behavioristiska perspektivet utgår man ifrån felinlärning som orsak. Man värderar beteenden som blir vana och förstärks. Dessa mönster leder sedan till psykisk ohälsa. Felinlärning och habituering av icke önskvärda beteenden Detta sätt att se på saker fokuserar på onda cirklar.

Klassisk, eller respondent, betingning, innebär att inlärningen sker genom en association. Genom att ange en signal i samband med att maten ställdes fram kunde detta sammankopplas med maten. Vad Pavlov kunde visa var att det efter ett tag räckte med att ange signalen för att salivutsöndring skulle ske hos hundarna, en betingad reflex hade uppstått.

En betingad reaktion innebär att den sker genom att ha blivit inlärd via associationer. Den psykolog som allra främst förknippas med behaviorismen är B. Skinner som var verksam under mitten av talet. Hans primära tes var att beteenden kan förstärkas genom att de får positiva konsekvenser och i förlängningen kan mänskligt beteende därför kontrolleras.

Operant betingning är en del av Skinners teori om inlärning och beskriver ett beteende som blivit inlärt via konsekvenser. I stället för att reaktionen utlösas av ett stimuli utvecklas operant betingning genom att vi lär oss från konsekvenser beteenden leder till. När ett beteende leder till önskad respons sker en positiv förstärkning med den följd att sannolikheten för att vi ska upprepa beteendet ökar.

Tvärtom gäller att beteenden som får en negativ konsekvens medför en negativ förstärkning och tenderar avhålla personen från beteendet. Skinner skulle få ett enormt inflytande på psykologin under lång tid, men en bit in på talet skulle hans teorier tappa i mark, då de började ses som alltför ensidiga i takt med att bilden av det mänskliga beteendets orsakssammanhang vidgades.

Kognitiv behaviorism Det har gjorts försök att sammanlänka behaviorismen och kognitivismen.

Behaviorism och lärande

Denna utveckling började märkas på talet och en av de tongivande psykologerna var kanadensaren Albert Bandura. I stället för att vårt beteende blott är responser på yttre stimuli menade Bandura att även kognitiva processer ingår i beteendet. Förutom miljön borde påverkan från vad vi samlat i vårt minne vägas in och att detta i sin tur kan göra vårt beteende mer aktivt.

Detta dels genom att vi själva tillåts påverka vår inlärning med vårt tänkande, dels att genom observationer av andras beteende kan lära oss saker om vår omgivning.