Illamående och yrsel på kvällen

Du kan ha så kallad rotatorisk yrsel, som känns som att du befinner dig på en karusell. Då kan du uppleva det som att du själv eller omgivningen snurrar. Yrsel kan även vara en känsla av ostadighet eller gungande, som när du nyss har klivit av från en båt. En tredje variant av yrsel är när du känner dig svimfärdig, det svartnar för ögonen och du behöver sätta dig ner eller ta stöd mot något.

Yrsel är sällan tecken på någon allvarlig sjukdom, men det kan kännas mycket obehagligt. Hur uppkommer yrsel? Yrsel uppkommer när hjärnan har svårt att tolka och samordna de olika sinnesintryck som talar om hur din kropp förhåller sig till omgivningen. Hjärnan får sin information från synen, balansorganet och nervsignaler från kroppens muskler, senor och leder.

Om informationen inte stämmer överens blir du yr. De klassiska anfallen kan varvas med mind­re svåra anfall. Vanligt är att patienten efter några anfall utvecklar bestående hörselnedsättning. Man kan ha som regel att en patient som haft Ménières anfall tre eller fler gånger men inte observerats ha hörselnedsättning sannolikt har vestibulär migrän eller annan sjukdom. Hos de flesta patienter går sjukdomen i perioder.

Det finns observationer som säger att yrseln upphör i två tredjedelar av fallen inom cirka fyra månader. Patienter med Ménières sjukdom kan drabbas av droppattacker s k Tumarkin-attacker. Patienten förlorar plötsligt tonus i den viktiga posturala muskulaturen och faller till marken utan medvetandeförlust eller andra symtom.

Tumarkinattackerna anses oftast gå över efter cirka ett halvt till ett år, men i vissa fall är de bestående under längre tid. Denna sjukdomsbild är alltid gravt invalidiserande för patienten. Om patienten undersöks under en attack ses vanligen spontannystagmus och ibland patologiskt impulstest. Nystagmus kan slå åt både det sjuka retningsnystagmus och det friska örat, vilket blir förvirrande för undersökaren.

Ofta kommer patienten till undersökning först när de akuta besvären lugnat sig. Då ses inte längre någon spontan nystagmus, men utför man ett s k huvudskakningstest se artikeln Akut yra patienter i detta tema får man ofta fram en retningsnystagmus med snabb fas åt det sjuka örat. Det viktiga är att ta reda på om patienten har eller har haft någon hörselnedsättning och i så fall på vilket öra.

Den akuta attacken behandlas med sjösjukemedel, vanligen som stolpiller t ex Torecan, Postafen.

Illamående och yrsel på kvällen

På längre sikt kan medicinsk behandling försökas. Diuretika Esidrex 50 mg × 1, Lasix Retard 60 mg × 1 kan prövas, men det saknas kontrollerade studier som visar effekt [5]. Utanför Sverige används ofta betahistidin Betaserc, Serc , och nya studier antyder att detta medel kan ha effekt om hög­re doser än tidigare används [6].

Betahistidin är för närvarande licensmedel i Sverige men ändå relativt frekvent använt.

Hur hantera illamående på kvällen

Saltkarens har angetts ha effekt men kan vara svår att upprätthålla [7]. Tryckbehandling av mellanörat med en speciell tryckgivare Meniett har prövats, liksom att sätta rör genom trumhinnan. På senare år har injektion av kortikosteroid genom trumhinnan prövats, och vissa studier antyder att det har god effekt, men ännu saknas kontrollerade studier.

Vid täta anfall kan patientens lidande bli handikappande och situationen bli ohållbar. I dessa fall kan man slå ut balansfunktionen i innerörat antingen kirurgiskt labyrintektomi, intrakraniell avskärning av vestibularisnerven eller farmakologiskt med gentamicininstallationer i mellanörat. Det senare har vunnit allt större popularitet efter att man utvecklat behandlingsscheman med dels träning av patienten parallellt med att balansfunktionen slås ut, dels försiktig dosering.

Man kan ofta slå ut balansfunktionen och därmed häva yrselanfallen utan att skada hörseln nämnvärt. Man kan däremot aldrig garantera att patienten kommer att få behålla hörseln på ett öra som behandlas. Gentamicinbehandling är den hittills enda behandlingen som validerats i dubbelblindad, kontrollerad studie [8].

Ménières sjukdom kan drabba båda öronen. Risken för detta ökar med tiden, och siffror på upp till 50 procent har rapporterats [4]. Det är dock, åtminstone min erfarenhet, relativt ovanligt med svår och samtidig Ménières sjukdom på båda öronen. Det finns ett stort antal föreslagna behandlingar vid Ménières sjukdom. Det är emellertid svårt att göra ordentliga kontrollerade studier på ett sjukdomstillstånd med ett så varierande förlopp och som går med spontana remissioner och där dessutom de sjukdomsframkallande mekanismerna är oklara.

Sammanfattningsvis kan sägas att det finns metoder för att kontrollera och häva yrselanfallen, medan det är mer sällan man kan påverka sjukdomens naturalförlopp vad gäller hörseln. Aktiv Ménières sjukdom bör skötas av öronspecialist, men all sjukvårdspersonal bör ha kunskap om denna inte helt ovanliga sjukdom. Vestibularisneurit Symtomen vid vestibularisneurit -neuronit orsakas av plötslig förlust av funktionen eller nervledningen från ett inner­öras balansorgan.

Orsaken till detta är inte klarlagd och kan eventuellt vara polyetiologisk. Det föreligger en relativt gott underbyggd misstanke om att det i många fall kan röra sig om reaktivering av herpes simplex-virus. Detta ska jämföras med Ramsay Hunts syndrom, där en herpes zoster oticus slår ut facialisfunktionen men också kan drabba hörsel och balans i det angripna örat. Symtomen består i relativt plötsligt insjuknande i kraftig rotatorisk yrsel, som håller i sig oavsett lägesändring.

Nästan alltid har patienten illamående och kräkningar. Det får inte finnas några samtidiga hörsel- eller neurologiska symtom. Det förekommer att patienten vaknar med besvären. Patienten inkommer inte sällan med ambulans till en akutmottagning. Andra tänkbara förklaringar Yrsel kan bero på många olika saker. Lågt blodtryck är en vanlig orsak till yrsel och svimningskänslor. Vid lågt blodtryck kan du också bli yr när du reser dig upp hastigt.

Även vätskebrist och anemi kan orsaka yrsel, ofta i kombination med trötthet och orkeslöshet. Virus som sätter sig på balanssinnet, så kallad vestibularisneuronit, kan orsaka plötslig yrsel med illamående och kräkningar som påminner om kristallsjuka.

Yrsel och illamående på kvällen vad göra

Ménières sjukdom orsakar ett högt tryck i innerörat och kännetecknas också av yrsel, ofta med tinnitus och hörselnedsättning. Yrsel i kombination med pulserande huvudvärk , illamående och kräkningar kan vara tecken på migrän — kristallsjuka brukar inte kännetecknas av huvudvärk. Ibland kan yrsel vara ett av flera symptom i samband med stroke och andra allvarliga sjukdomstillstånd.

Orsaker till kristallsjuka Kristallsjuka orsakas av små kalkkristaller som har lossnat i någon av de så kallade båggångarna i innerörat. De lösa kristallerna retar sinnescellerna i balansorganet och orsakar yrsel när du rör på huvudet eller ändrar kroppsläge. Orsaken till att kalkkristaller lossnar i innerörat är inte helt klarlagda. Åldersförändringar i balansorganet verkar skapa en större sårbarhet för kristallsjuka — det är vanligast att drabbas efter 60 års ålder.

I vissa fall kan kristallsjuka uppstå i samband med en skallskada, till exempel hjärnskakning. Utredning och behandling Om du har besvär med yrsel är det bra att göra en läkarundersökning för att ta reda på vad som orsakar besvären — yrsel kan ha många olika förklaringar. För att utesluta andra, bakomliggande tillstånd och ställa diagnosen kristallsjuka får du själv berätta om din yrsel och hur du mår för övrigt.