Myrans inteckning

Pappa Nils körde ett spårsnålt lopp och avgjorde med sin fina slutspeed, säger Kenth Gustavsson.

Myrans inteckning i kultur

Nils, en riktig hästkarl Att Nils var en enastående hästkarl råder ingen tvekan om och förutom Solnell hade familjen stora framgångar med varmbloden Lemo King, King Sunrise och Lemo Bar då dessa tre sammantaget vann hela 65 lopp. Men värst var dock Solnell med sina 49 segrar! Lemo Kings största seger kom på Solvalla då han tillsammans med Nils Gustavsson segrade i Aftonbladets Guldtäcke.

Detta lopp var en uppgörelse mellan de segerrikaste varmblodiga hästarna under tävlingsåret på Sveriges alla banor. Man kan lugnt konstatera att det var hästkultur ute i bygderna och i stort sett hästar på varje gård i Dalsland. Nils Gustavsson avled 27 december och i en ålder av nästan 95 år. Nordea antecknade av misstag ett felaktigt belopp om kr på ansökan, vilket intygas av till tingsrätten ingivna handlingar.

KB Myran har aldrig haft för avsikt att ansöka om inteckning om kr och det beloppet överstiger vida Nordeas värdering av fastigheten. Uttagna pantbrev är inte pantförskrivna. Skrivfelet medför att det i ett offentligt register finns en missvisande uppgift om en viktig omständighet som rör fastigheten, vilket är olämpligt. Det kan uteslutas att inskrivningen skedde på något annat sätt än ett rent förbiseende.

I ett i princip identiskt ärende meddelade Göteborgs tingsrätt den 21 maj Ä beslut att rättelse enligt bestämmelsen skulle ske. Det föreligger förutsättningar för rättelse enligt 19 kap. Kammarkollegiet, vilket för det allmännas talan i ärenden om rättelse enligt 19 kap. Kammarkollegiet har framfört i huvudsak följande. För att rättelse enligt 19 kap. För rättelse krävs att felet är objektivt konstaterbart.

Att Nordea skrivit fel belopp och att KB Myran skrivit under det felaktiga beloppet talar emot att felet är uppenbart. Den som ansöker om inteckning ansvarar för att uppgifterna i ansökan motsvarar vad som avses. Att pantbrev inte är pantförskrivna leder inte till att rättelse ska ske. Någon missvisande uppgift på det sätt som KB Myran påstått finns inte i fastighetsregistret.

Tingsrätten anförde följande skäl för beslutet. Frågan i ärendet är om ett av KB Myran felaktigt angivet inteckningsbelopp är en sådan uppenbar oriktighet som avses i 19 kap. Av 19 kap. Möjligheten för en inskrivningsmyndighet att besluta om rättelse infördes med jordabalken och tog ursprungligen sikte på förbiseenden hos myndigheten.

Genom en lagändring den 1 juli utvidgades bestämmelsernas tillämpningsområde till att även gälla fall då oriktigheten beror på någon annan än inskrivningsmyndigheten.

Myrans inteckning symbolik

I motiven till 19 kap. I lagkommentaren till bestämmelsen framgår att den även kan avse fel i inskrivningsbeslut som avviker från de handlingar på vilka beslutet grundas Beckman m. Oriktigheten ska dock vara objektivt konstaterbar och det ska stå klart vad som egentligen har avsetts NJA s. Är kommunfullmäktige en förvaltningsmyndighet? R och ÅA har i första hand yrkat att domstolen ska förklara kommunfullmäktiges beslut ogiltigt.

Enligt dem kan kommunfullmäktige inte rätta uppgifter intagna i ett beslut med stöd av 36 § förvaltningslagen , eftersom kommunfullmäktige inte är en förvaltningsmyndighet. Beslutet utgör därmed en nullitet.

Myrans inteckning betydelse

Mark- och miljödomstolen anser emellertid att 36 § förvaltningslagen , under vissaomständigheter, kan tillämpas analogt på beslut fattade av kommunfullmäktige. Vad avser det nu aktuella beslutet gör mark- och miljödomstolen följande bedömning. Överprövningen av kommunfullmäktiges beslut är i de flesta fall begränsad till att ske genom laglighetsprövning med stöd av 13 kap.

Kommunfullmäktiges beslut att anta en detaljplan utgör emellertid ett undantag, då dessa beslut kan överklagas till mark- och miljödomstol i enlighet med plan- och bygglagen. Sistnämnda prövning innebär att klaganden har en längre gående möjlighet att framföra materiella invändningar mot beslutet. Ett beslut att anta en detaljplan skiljer sig således väsentligt från andra typer av beslut som fattas av kommunfullmäktige.

Av kommentaren till förvaltningsprocesslagen , FPL, framgår att syftet med rättelseinstitutet är att en beslutsmyndighet själv ska kunna rätta uppenbara felaktigheter utan att den enskilde ska behöva överklaga beslutet se von Essen, Förvaltningsprocesslagen m. Eftersom kommunfullmäktiges beslut om antagande av en detaljplan kan överklagas och prövas materiellt i enlighet med plan- och bygglagen, och inte enbart mot rekvisiten i 13 kap.

Sammanfattningsvis anser mark- och miljödomstolen att kommunfullmäktige har kunnat besluta om rättelse med stöd av 36 § förvaltningslagen. Kommun- fullmäktiges beslut utgör således inte en nullitet.