Rättspsykologi bakgrund

Men hur tillförlitliga är vittnens utsagor? Och hur bör man gå tillväga för att få så korrekta uttalanden som möjligt? I klippet berättar Erik Mac Giolla, docent i psykologi, vilka faktorer som påverkar vittnesutsagor. Spela video: Hur kan man förhindra framtida brott? Video Hur kan man förhindra framtida brott? I vissa situationer behöver polisen samla in information från mänskliga källor för att använda i syfte att förhindra framtida brott.

Hur bör polisen ta sig an en sådan intervjusituation? David Neequaye som är forskare i psykologi beskriver några taktiker och hur de fungerar. Spela video: Varför skuldbeläggs brottsoffer? Video Varför skuldbeläggs brottsoffer? Det händer att brottsoffers oskyldighet ifrågasätts. Exempelvis genom att en person som blivit våldtagen får sina tidigare sexuella erfarenheter granskade, eller att en person som blir slagen antas ha provocerat gärningsmannen.

Varför sker detta? Malin Joleby, doktorand i psykologi, förklarar vilka psykologiska mekanismer som kan ligga bakom skuldbeläggande. Spela video: Hur minns folk traumatiska händelser? Först under talet blev dessa stadgar mer detaljrika och det tillkom bestämmelser för hur behandlingar skulle utformas.

Eftersom utvecklingen av hospitalen också innebar färre tvångsåtgärder gjorde situationen det även svårare för läkarna att sköta om våldsamma patienter. I en senare rapport av generaldirektören Carl Johan Ekströmer vid Sundhetskollegiet visade på att många av de människor som hade blivit förklarade straffria , senare inte visade sig lida av några psykiska sjukdomar.

Det var heller inte ovanligt att patienter blev av med sina psykiska besvär efter bara en kort tids behandling. Generaldirektören Ekströmer hävdade att det inte var rimligt att hospitalläkare skulle behandla patienter som hade begått grova brott som antingen aldrig lidit av någon psykisk sjukdom eller som snabbt blivit friska.

Rättspsykologi användning

Ekströmer krävde därför nya utskrivningsregler för att motverka problematiken. Förhoppning var att de efter behandling skulle bli utskrivna och kunna leva ett tämligen normalt liv igen. Under samma år fastställde man också ett mer tydligt system för hur man skulle hantera dessa patienter. Sjukhusen var utformade för både brottslingar intagna för rättsmedicinsk undersökning inför bedömning om straffrihet, samt de som redan var straffriförklarade.

Andra viktiga avgränsningar för patienten bestämdes i samband med undersökningen av patienten. I de nya bestämmelserna som trädde i kraft förklarade man utöver klinikernas vanliga patienter två olika typer av vårdpatienter som avvek på grund av sin koppling till fångvården eller rättsväsenden. Det rörde sig dels om patienter som förklarats som straffria.

Straffria patienter var de personer som inte kunde fällas för brotten de hade begått på grund av psykisk problematik vid tillfället där lagen bröts. Dels var det patienter som genomgick en rättsmedicinsk undersökning. I en paragraf i de nya bestämmelserna benämnde man de brottsliga patienterna på hospitalen som "vansinniga". Den här försvann i samband med att de nya stadgarna introducerades där man ersättningsvis gjorde det tydligt vilka patienter som var straff-rannsakningsfångar, straffria patienter och undersökningspatienter.

Lagen stiftades till en början i syfte att ingen människa skulle ha möjligheten att åtnjuta förmånerna att vistas på ett sjukhus utan att vara sjuk. Ett flertal läkare hade under en längre tid argumenterat för att lagen som krävde intyg på sinnessjukdom endast gjorde att det dröjde för människor att få vård.

Det kom däremot att dröja innan den nya lagen implementerades inom vården eftersom psykiatrin drevs av statlig regi medan sjukvård i andra avseenden gick över till att bedrivas av landstingen. Innan det nya regelverken togs i kraft fanns det kriterier för när en kriminalpatient var lämpad att skrivas ut från hospitalet, men inga regler en läkare eller styrelse skulle följa.

De nya stadgarna syftade till att överläkaren skulle anmäla utskrivning av en patient till en ledningsgrupp, varefter beslutet skulle fattas av ledningsgruppen.

Rättspsykologi bakgrund

Men i de nya bestämmelser som antogs och blev det tydligt att överläkarna haft mer självständighet än vad bestämmelser hade som ambition. På många hospital följdes kraven på att ledningsgruppen skulle fatta de slutgiltiga beslutet. Trots att det inte var överläkaren som tog de formella besluten var det ändå överläkaren som hade hand om vården och anmälde till ledningsgruppen när en patient ansågs kunna skrivas ut.

Det gav läkaren stort inflytande över patientens behandling och utskrivning. Ytterligare en aktör som kunde påverka utskrivningen av en patient var den som stod för betalningen av patientens vård. Om överläkaren ansåg att det inte var en risk för allmänheten kunde patienten skrivas ut trots att personen fortfarande var sjuk. Det var däremot att krav att personen som ansvarade för den före detta patienten skulle fortsätta ta hand om personen.

Därför lät man bygga ett nytt hospital, som också innefattade rättspsykiatrisk vård, vid Konradsberg på Kungsholmen i Stockholm. Det nya hospitalet var mer utformat för sitt egentliga syfte och den nya idén bakom hur den psykiatriska vården skulle bedrivas. De nya idéerna visade sig i bland annat arkitekturen. Byggnaden hade mer generöst med fönster som släppte in mer ljus och luft än vad det hade gjort på tidigare hospital.

Åbo Akademi fungerar som koordinerande universitet för utbildningen. Kontakt: rattspsykologi abo. Av alla övriga yrkesgrupper utöver poliser med underbefälsexamen förutsätts magistersgrad. Utbildningen är i första hand avsedd för deltagare som redan har arbetserfarenhet, eftersom ett av de centrala arbetssätten är att bearbeta fenomen som deltagarna stött på i sitt arbete samt analysera och få återkoppling på det egna arbetssättet.

Utbildningens målsättning och innehåll Målsättningen för specialiseringsutbildningen i rättspsykologi är att deltagarna ska behärska centrala rättspsykologiska tema och innehåll samt kunna tillämpa kunskapen aktivt inom det egna arbetet. Utbildningens mångdisciplinära karaktär möjliggör också att deltagarna får återkoppling på sitt arbete av deltagare med annan professionell bakgrund.