Priser skogsfastigheter 2022

Beräkningarna för år baseras på alla sålda lantbruksfastigheter år där ansökan om lagfart genomförts. Detta medför att överlåtelser som till exempel resulterat i att den köpta fastigheten läggs samman med en annan fastighet som köparen äger så kallad fastighetsreglering inte ingår i beräkningarna. Om fastigheten omfattar mer än bara mark så används relationen mellan åker- respektive betesmarkens taxeringsvärde och det totala taxeringsvärdet för hela fastigheten för att bestämma åker- och betesmarkens andel av försäljningspriset.

Till och med har priserna baserats på köp av lantbruksfastigheter upp till 10 miljoner kronor; från och med har gränsen ändrats till 30 miljoner kronor. Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna För att beräkna åker- och betesmarkspris används försäljningspriset samt senaste fastighetstaxeringen. Fastighetstaxeringar genomförs numera på lantbruksfastigheter vart tredje år.

Den senaste fastighetstaxeringen var och nästa kommer att genomföras En lantbruksfastighet kan bestå av bostadsbyggnad, ekonomibyggnad, jordbruksmark, skogsmark med mera. Vid fastighetstaxeringar kan exempelvis jordbruksmarkens värde i förhållande till fastighetens totala värde öka eller minska, vilket kan påverka priserna. Vid de flesta taxeringsförändringarna på talet har jordbruksmarkens värde ökat i förhållande till andra delar av fastigheten.

Figurerna A och B visar priser respektive index för prisutvecklingen på riksnivå. Dessa figurer har justerats för effekten av taxeringsförändringarna år , , , och år genom att den ackumulerade underskattningen fördelats jämnt över åren —, —, —, — samt — Priserna som används för — är baserade på försäljningar upp till 30 miljoner kronor; tidigare års priser baseras på försäljningar upp till 10 miljoner kronor.

Skogsfastigheter priser 2022

Markpriser i Sverige Sedan EU-inträdet, år , har det genomsnittliga priset för åker- och betesmark per hektar ökat vilket kan utläsas i figur A. År var det genomsnittliga priset på en hektar åkermark i Sverige nästan 11 gånger så högt som det var år En faktor som kan ha påverkat markpriserna, särskilt i skogsbygder, är års jordbruksreform. Reformen innebar i korthet att stödet till jordbruket förändrades från att vara kopplat till odlad areal av vissa grödor och viss djurhållning till att ges i förhållande till arealen, oavsett vilken gröda som odlas.

Även andra faktorer skulle kunna påverka, till exempel den relativt låga räntenivån sedan och ytterligare ändringar av hur stöden är utformade. Figur A. Uppgifterna i diagrammet är justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena , , , och givit upphov till i beräkningsmetoden. Priserna för — baseras på försäljningar upp till 30 miljoner kronor.

Tidigare år var gränsen upp till 10 miljoner kronor. Mer information om prisutvecklingen för åker- respektive betesmark finns under respektive rubrik nedan. Alla priser avseende olika regioner som presenteras i texten avser region­indel­ningen produktionsområden. I databasen redovisas också priserna för NUTS2-områden, som är sammanslagningar av län.

Indexerad prisutveckling för åker- respektive betesmark Priserna på åker- och betesmark har som tidigare nämnts stigit över tiden. Figur B visar indexerad prisutveckling över tid. Under den största delen av perioden har prisutvecklingen varit ungefär densamma för åker- och betesmark. Dock har betesmarken haft en bättre prisutveckling än åkermarken i början och i slutet av perioden vilket sammantaget innebär att priset för betesmark relativt sett ökat mer än för åkermark sedan Den slumpmässighet som finns gällande värdet på de marker som säljs under året kan vara en möjlig förklaring till att priset på betesmark gick ner under , och I tabell 1 redovisas indexutvecklingen från för pris på åkermark och betesmark för riket samt fördelat på produktionsområden.

Motsvarande information för NUTS2 finns i tabell 2. Figur B. Beräkning av index har tagit hänsyn till ändrad beloppsgräns som infördes Sett över en tioårsperiod har priset på åkermark mer än fördubblats för riket. Prisutvecklingen per produktionsområde för åren — visas i figur C. Här fick vi som arbetar med fastighetsförmedling tydlig och högst efterlängtad vind i seglen, då intresset för köp av skog tydligt ökade och antalet avslut likaså.

När Riksbanken nu återigen sänkt reporäntan i kombination med fortsatt höga priser för skogsråvara, borgar det för fortsatt stabilisering av skogsfastighetsmarknaden och högre priser. Vid publiceringen av Skogsmarksprisrapporten för helåret , i januari , uttryckte vi en tro om att prisbilden kan komma att utvecklas åt det positiva hållet under Där har vi enligt statistiken hittills haft fel men vi vidhåller vår tro om stigande skogsmarkspriser.

Vad som dock också prognostiseras är att flera som avvaktat med att sälja p. Det leder till ett ökat utbud som i sin tur har en avkylande effekt på marknaden. Sammanfattningsvis är vår tro på marknaden för skogsmark, att vi under hösten ser en marknad som fungerar bättre än tidigare, där köpare och säljare lättare kommer överens om vad priset skall vara och där priset på skogsmark ökar från nuvarande nivåer.

Det kommer dock fortsatt vara stora skillnader i prisnivå mellan olika fastigheter med till synes samma förutsättningar. Statistiken redovisas på riksnivå, uppdelat i tre regioner samt även vid varje helårsskifte, på mer detaljerad nivå i tio geografiska områden. I nominella mått ser vi en kraftig prisuppgång i nio av dessa tio prisområden.

När vi tar hänsyn till den kraftiga inflationen och justerar siffrorna med KPI konsumentprisindex , ser vi att skogen även reellt har hållit sitt värde fint. I reella mått har genomsnittspriset för skogsmark i Sverige stigit 1,4 procent till kr per skogskubikmeter alternativt mätt i kronor per hektar 2,4 procent till I sju av tio prisregioner har priset stigit realt.

Regionala skillnader I norra Sverige har priset på skog realt i genomsnitt stigit 6.

Värde skogsfastigheter

Därmed har de senaste årens trend, att marknaden ansett skog i norra Sverige vara köpvärd, fortsatt. I mellersta Sverige har priset på skog i reala mått gått ner 4,3 procent till kr per skogskubikmeter. Nedgången i reala termer beror främst på prisområde 6 Värmland och n. Under har flera försäljningar i norra delen av Värmland genomförts, vilket tenderat att dra ner genomsnittspriset.

I Södra Sverige är den reala prisuppgången 3.