Tillfällig grundvattensänkning tillstånd

Om du har tänkt att ersätta en gammal kabel med en ny, skriv då också vad som ska göras med den gamla kabeln när den nya har anlagts. Om flera vattenområden passeras av samma ledning Ibland ska flera vattenområden exempelvis vattendrag eller sjöar passeras vid en och samma ledningsdragning. Även korsning av bäckar och diken är alltså vattenverksamhet, såvida du inte trycker eller borrar ledningen under vattendraget, eller drar kabeln ovanför vattenområdet till exempel i befintliga kulvertar eller broar.

Det är oftast lämpligare att samtliga vattenområden som ledningen ska korsa ingår i en och samma anmälan till Länsstyrelsen, för att hela sträckningen ska kunna hanteras samtidigt och smidigare. Kom ihåg att bifoga kartor som visar vart samtliga vattenpassager ska ske. Det kan finnas undantag från detta tillvägagångssätt, när det inte är lämpligt att alla vattenpassager ingår i samma anmälan.

Om ledningsdragningen tillståndsprövas så ingår vanligtvis samtliga vattenpassager i en och samma tillståndsprövning. Muddring Muddring innebär att du tar bort bottenmaterial i en sjö, ett vattendrag eller i havet. Muddring kan ske genom att gräva, spränga eller suga upp material. Skäl till muddring kan vara att öka vattendjupet exempelvis för att öka framkomlighet för båtar eller för byggande.

Det kan också syfta till att utvinna material såsom sand och grus eller att ta bort förorenade sediment. Miljöpåverkan Muddring påverkar miljön. Eftersom du avlägsnar naturligt bottenmaterial ger muddring vanligen upphov till ändrade vattenförhållanden där bland annat strömningsbild och materialtransport påverkas.

När behöver du tillstånd för grundvattenarbete

Livsbetingelser för växt- och djurliv kan förändras påtagligt genom att bottenmaterialet tas bort. Muddringen påverkar även ett större område än själva muddringsområdet, bland annat genom grumling. Muddring ger också tillfälligt upphov till ett ökat läckage av närsalter vilket ökar risken för övergödning och kan på samma gång sprida föroreningar om detta förekommer i sedimenten.

Vid muddring av sediment med hög organisk halt kan även svavelväte frigöras med ökad risk för negativa effekter på växter och djur. Det material som grumlas upp förbrukar syre på grund av oxidation av organiskt material, järn och svavel. Vid hög grumlighet minskar även ljusgenomsläppligheten i vattnet, vilket medför minskad fotosyntes och därmed minskad syreproduktion.

Muddring av grundare områden är generellt mer miljöstörande än muddring på djupare vatten, på grund av grundområdenas stora betydelse som uppväxtområden för fisk och andra organismer. Underhållsmuddring Om platsen där muddringen ska ske har ett tillstånd till vattenverksamhet som fastslår till vilket djup och vilken bredd som muddring får göras, och du endast planerar att muddra inom detta djup och denna bredd, så betraktas åtgärden som en underhållsmuddring.

För att regeln om underhållsmuddring ska kunna tillämpas räcker det inte att du tidigare har fått ett beslut från Länsstyrelsen, till exempel i en anmälan om vattenverksamhet, för att få muddra på platsen. Innan du gör underhållsmuddringen måste du göra en anmälan till Länsstyrelsen. Planerar du att muddra på en plats där det inte finns ett tillstånd som fastslår till vilket djup och vilken bredd muddring får göras ska du istället skicka en vanlig anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd till vattenverksamhet.

Vägledning för anmälan För att få muddra inom ett vattenområde måste du antingen skicka in en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen. Kontakta oss gärna per telefon om du är osäker på du ska anmäla eller ansöka om tillstånd. Strandskyddsdispens, andra dispenser och tillstånd Om platsen omfattas av något områdesskydd kan du även behöva andra dispenser, till exempel strandskyddsdispens, eller tillstånd.

Återvinning eller användning av muddermassor Muddermassor bör ses som en resurs, och möjligheten att återvinna eller nyttiggöra dem bör utredas innan du överväger något annat sätt att ta hand om dem. Muddermassor kan ibland återvinnas genom att de används för anläggningsändamål. Om du utför en muddring bör du begränsa mängden massor och massornas innehåll av vatten så långt som möjligt så att det förenklar omhändertagandet.

Om du behöver lägga muddermassor på land behöver du anmäla det eller ansöka om tillstånd: Vid uppläggning av mindre än 1 ton muddermassor på land ska du göra en anmälan till kommunen. Eventuellt krävs även strandskyddsdispens. Syftet med bryggan kan vara att dämpa vågornas kraft vågbrytare , utgöra förtöjningsplats för båtar eller fungera som badbrygga.

Flytbryggor kräver ett visst vattendjup för att inte påverka botten och skadas av vågor. En olämpligt placerad flytbrygga kan påverka bottenmiljöerna negativt. Grunda vikar med mjukbotten är olämpliga att exploatera då grundområdena är våra viktigaste yngelplatser för många fiskarter. En pålad brygga påverkar inte vattengenomströmningen på samma sätt som en flytande konstruktion.

Pålarna till en brygga kan antingen utgöras av impregnerat trä, järnbalk eller stålrör ingjutna i polyetenrör. Kreosotbehandlade pålar har en negativ miljöpåverkan då de läcker tjära som innehåller miljöfarliga ämnen. Kreosot lagras i levande organismer bioackumuleras och är mycket giftigt för vattenlevande växter och djur. Tryckimpregnerade träpålar innehåller farliga ämnen såsom koppar, krom, arsenik och brom.

Dessa ämnen är också väldigt giftiga för vattenlevande växter och djur. Föreskrifter om träskyddsbehandling Du kan läsa mer om vilka regler som gäller för träskyddsbehandlat virke i Kemikalieinspektionens föreskrifter om bekämpningsmedel och biotekniska organismer. Länk till annan webbplats. Ansökan om tillstånd För större bryggor eller om motstående enskilda intressen finns så krävs en tillståndsprövning av vattenverksamheten.

Tillstånd prövas av Mark-och miljödomstolen. En tillståndsansökan ska bland annat innehålla en samrådsredogörelse, teknisk beskrivning och en miljökonsekvensbeskrivning. Processen inleds med ett samråd med Länsstyrelsen och enskilt berörda. Mer information om tillstånd till vattenverksamhet hittar du på vår webbplats.

En brygga kan även kräva bygglov från kommunen. Ta kontakt med kommunens byggnadskontor för mer information. Tillstånd och dispenser i skyddad natur Bortledning av yt- eller grundvatten Bortledning av yt- eller grundvatten sker främst för dricksvattenförsörjning, men även för bevattning, industriprocesser och utvinning av värme eller kyla, samt i skadeförebyggande och skadeavhjälpande syfte.

Oftast krävs tillstånd eller anmälan. Ytvattenuttag För att få leda bort ytvatten krävs oftast tillstånd. Om det rör sig om begränsade mängder kan vattenverksamheten istället anmälas till länsstyrelsen. Anmälningsplikten gäller för: Bortledande av högst m3 ytvatten per dygn från ett vattendrag, dock högst m3 per år, eller utförande av anläggningar för detta. Bortledande av högst 1 m3 ytvatten per dygn från ett annat vattenområde än vattendrag, dock högst m3 per år, eller utförande av anläggningar för detta.

Ytvattenuttag kan påverka vattenförhållandena negativt. Exempelvis kan vattennivåer i dammar och sjöar sänkas och bottnar friläggas, vattendrag sina, levnadsförhållanden för växter och djur nedströms försämras, vandrande fisk hindras vid dämning, och användare nedströms få mindre vatten. Undersökning av biologiska värden växter och djur nedströms det planerade uttaget samt bedömning av om uttaget medför en försämring av levnadsförhållandena.

Beskrivning av risken för att användare nedströms får mindre vatten. Grundvattenuttag Bortledande av grundvatten kräver alltid tillstånd, med ett undantag som du kan läsa mer om längre ner på sidan. Tillstånd krävs inte heller om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena.

Det är du som verksamhetsutövare som ansvarar för att göra denna bedömning.

Tillfällig grundvattensänkning tillstånd

Grundvattenuttag görs antingen ur jord eller ur berg. Vid bedömning av konsekvenserna av ett grundvattenuttag är det viktigt att identifiera påverkansområdet. Exempel på konsekvenser är att närliggande vattentäkter eller vattendrag sinar, att våtmarker och dammar torkar ut och att sättningar i marken i områden med lera uppstår och skadar byggnader.

Kommunen kan besluta om tillståndsplikt för enskilda brunnar inom vissa geografiska områden, exempelvis om problem finns med saltvatteninträngning eller vattentillgång. Exempel på uppgifter och underlag som kan behövas i tillståndsansökan: Beskrivning av påverkan på vattennivån för närliggande brunnar, vattendrag, våtmarker och dammar Vattenbalansberäkning Dokumenterad provpumpning och beräknad avsänkningstratt Beskrivning av risk för sättningar i byggnader Undantag från tillståndsplikt En vattentäkt för en en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning kräver inte tillstånd eller anmälan.

Vad räknas som vattentäkt? Begreppet vattentäkt definieras som bortledande av ytvatten eller grundvatten för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning. Två kommuner hade ansökt om att domens villkor för vattenföring i bäcken skulle ändras. Kommunerna uppgav att de avsåg att vidta vissa åtgärder med dammbyggnaden i en ovanliggande sjö.

Dessa åtgärder skulle medföra att regleringen av sjön skulle upphöra för att i stället permanenta en generellt hög vattennivå i syfte att bevara vissa naturvärden. Miljööverdomstolen fann att villkoret i års dom rörande minimivattenföringen i bäcken förbi kraftverket hade ett så nära samband med regleringen av ovanliggande sjöar, att villkoret inte kunde upphävas utan att även tillståndet i års dom omprövades.

Kommunernas ansökan om omprövning av villkor avvisades och miljödomstolens dom undanröjdes. MÖD : Lagligförklaring av vattenanläggningar MÖD konstaterar att vattenanläggningarna i fråga och vattenverksamheten som de används till har ett direkt samband med varandra. Det är därför enligt MÖD nödvändigt att prövningen av verksamheten och anläggningarna görs på sådant sätt att det kan föreskrivas ändamålsenliga villkor för både verksamheten och vattenanläggningarna.

För att kunna föreskriva lämpliga villkor för vattenhushållning m. Mot bakgrund av att sökandebolaget gjort gällande att det inte avser att söka tillstånd till vattenverksamhet har MÖD avvisat ansökan om lagligförklaring. MÖD : Tillstånd att anlägga ett kraftverkMiljödomstolen hade meddelat tillstånd för ett kraftverket med villkor om minimivattentappning och fiskefrämjande åtgärder.

Kommunen överklagade med hänvisning till företagets negativa inverkan på friluftslivet och de höga naturvärdena i området. Kommunen ansåg att det fanns andra fallsträckor som var mer lämpade för kraftproduktion. Miljööverdomstolen MÖD konstaterade att den aktuella fallsträckan var särskilt lämpad för energiproduktion medan inverkan på det rörliga friluftslivet skulle bli måttlig.

De förväntade skadorna på bestånden av utter och flodpärlmussla kunde bedömas som ringa och skulle kunna motverkas genom byggande av fiskevägar och utsättning av öring. Företaget skulle inte heller hindra en utveckling och användning av området för friluftsliv och fiske. Ett utnyttjande av fallhöjden för det sökta företaget kunde enligt MÖD:s uppfattning snarast bedömas vara i linje med riksdagens ståndpunkter om fortsatt utbyggnad av småskalig vattenkraft och därmed vara lämplig markanvändning.

Två ledamöter var skiljaktiga. MÖD : Omprövning av villkor enligt 24 kap. Enskilda som genom ändrad utsättning kunde tillfogas skada eller annan olägenhet var därför att anse som sakägare. Sökanden hade inte lämnat någon uppgift om vilka fastigheter som berördes av omprövningen och hade inte förelagts att komplettera ansökan med sådan uppgift.

Målet återförvisades därför för fortsatt behandling. MÖD : Tillstånd att anlägga en järnvägsbro; nu fråga om talerättByggandet av en järnvägsbro över en älv hade fastställts av regeringen genom en s. Miljödomstolen meddelade tillstånd enligt 11 kap. Ett antal enskilda och föreningar överklagade tillståndet och fråga uppkom om deras talerätt.

Miljööverdomstolen uttalade att eftersom prövningen tar sikte på 2 kap. Flertalet av de klagande ansågs därmed ha talerätt eftersom de ägde fastigheter som var belägna vid eller i nära anslutning till den planerade bron och dess tillfartsbankar och att de därmed riskerade att utsättas för olägenheter av den sökta verksamheten. Föreningarnas överklaganden avvisades då de inte uppfyllde de förutsättningar som anges i 16 kap.

MÖD : Vilandeförklaring av ansökan om förlängd arbetstid till grundvattenbortledning från järnvägstunneln genom Hallandsåsen; nu fråga om återförvisning pga. Likaså borde sakägare ha fått yttra sig över yrkande om vilandeförklaring i målet. Miljööverdomstolen ansåg att dessa brister sammantaget utgjorde rättegångsfel och undanröjde därför miljödomstolens beslut samt återförvisade målet för fortsatt behandling.

MÖD : Tillstånd att bygga om färjelägen Vägverket hade i en ansökan om tillstånd att bygga om två färjelägen inte redovisat olägenheterna av färjetrafiken. Om olägenheterna av en följdverksamhet är allt för allvarliga kan en ansökan om tillstånd ytterst komma att avslås. Eftersom Vägverket hade rådighet över sina egna färjor hade verket rättslig möjlighet att efterkomma villkor om bl.

Vidare saknades i MKB:n och i ansökan alternativa lokaliseringar av färjeläget på Yxlan. Ansökan kunde därmed inte läggas till grund för en tillåtlighetsprövning. MÖD undanröjde och återförvisade målet till miljödomstolen. MÖD : Godkännande eller lagligförklaring enligt vattenlagen av bortledning av grundvatten för saneringsändamål från norra tunnelmynningen och från arbetstunneln vid mellanpåslaget vid utförande av järnvägstunnel Bestämmelsen om godkännande enligt 4 kap.

MÖD : Föreläggande att inge ansökan om godkännande av vidtagna åtgärder En länsstyrelse har, såsom tillsynsmyndighet, ansetts ha rättsligt stöd enligt 26 kap. MÖD : Anmälan av ett sänkningsföretag om rensning Ett sänkningsföretag anmälde till länsstyrelsen att det ville utföra underhållsrensning av en å. Länsstyrelsen bedömde att ett nytt naturtillstånd hade etablerats och att sänkningsföretaget var övergivet, eftersom det inte hade skett några årensningar under 80 år.

Länsstyrelsen ansåg att sänkningsföretagets tillstånd hade förfallit och förbjöd rensningen. Miljödomstolen delade, mot bakgrund av att inga rensningsarbeten utförts under de senaste 80 åren, länsstyrelsens bedömning att ett nytt naturtillstånd inträtt och att tillstånd därför krävdes för att utföra rensningen. Miljööverdomstolen uttalade, att den omständigheten att lång tid förflutit utan att rensningsarbeten förekommit inte ensamt är avgörande för frågan om företaget ska anses övergivet.

Även behovet av rensning måste vägas in liksom hur lång tid som förflutit sedan sådant behov uppstått. Då miljödomstolen inte prövat frågan om sänkningsföretaget skulle betraktas som övergivet visades målet åter till miljödomstolen för fortsatt behandling. MÖD : Förlängning av arbetstiden för om- och utbyggnad av ett kraftverk Tillstånd meddelades år Arbetet påbörjades men kunde inte slutföras inom den stipulerade tioårsfristen, varför tillståndshavaren ansökte om förlängd arbetstid.

De skäl som angavs, en längre konvalescens och befarade olägenheter med att inte slutföra arbetena, godtogs inte av vare sig miljödomstolen eller Miljööverdomstolen. MÖD : Skadestånd för utläggande av stenrevlar i en å Fiskeriverket skulle enligt en överenskommelse besluta om fiskefrämjande åtgärder i en å.

Förslag till biotopfrämjande åtgärder utarbetades och en fiskeklubb fick i uppdrag av en samrådsgrupp att utföra åtgärderna. Betalning skedde genom att klubben fick fiskeavgiftsmedel. Fråga uppstod om Fiskeriverket, fiskeklubben eller samrådsgruppen var ansvarig för skada orsakad av ett antal utlagda stenrevlar. Miljööverdomstolen MÖD fann att eftersom fiskeklubben själv inte tagit något initiativ genom att föreslå åtgärderna eller för att utverka medel för dessa var klubben mer att likna vid en entreprenör som åtagit sig utföra arbete mot betalning.

Ansvaret kunde därför enligt MÖD inte ligga på fiskeklubben. Samrådsgruppen var endast rådgivande till Fiskeriverket. Därmed ansågs Staten ersättningsskyldig för de skador som åtgärderna kunde ha orsakat. MÖD : Rådighet över vattenområdeRådighet över vattenområde har ansetts kunna överlåtas genom avtalsupplåtelse trots att fastighetsbildning ännu inte skett. MÖD : Föreläggande enligt miljöbalkenPå grund av klagomål från grannar vilkas fastigheter tidvis översvämmades av en vattensamling på klagandens fastighet hade länsstyrelsen förelagt klaganden att vid vite återställa en rörledning som skulle dränera vattensamlingen.

Miljööverdomstolen har, med något ändrad lydelse för att göra klart att föreläggandet endast avser åtgärder på klagandens egen fastighet, fastställt vitesföreläggandet. MÖD : Tillstånd att anlägga en järnvägsbroByggandet av en järnvägsbro över en älv hade fastställts av regeringen genom en s. MÖD : Tillstånd enligt 11 kap.

Även fråga om komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen. MÖD : Omprövning enligt 24 kap. Miljööverdomstolen ogillade talan med hänvisning till att sänkningsföretagsverksamheten avsevärt skulle försvåras genom de nya villkoren 24 kap. Det skulle bli fråga om att bedriva en helt ny verksamhet med andra syften upprätthållandet av en dammanläggning än den nuvarande verksamheten och med högre ställda krav på verksamhetsutövaren.

Miljödomstolens dom hade även överklagats av Sveriges Ornitologiska Förening. Överklagandet avvisades med hänvisning till att föreningen saknade rätt enligt 24 kap. Även fråga om rättegångskostnader vid omprövning. MÖD : Tillstånd till bortledning av vatten för bevattningI mål om uttag av vatten från ett vattendrag för bevattning begärde ägare till ett antal nedströms belägna kraftverk ersättning för de kraftförluster som skulle uppkomma av uttaget.

Kraftverksägarna ville ha ersättning motsvarande den totala mängd vatten som årligen kunde avledas med stöd av tillståndet. Bevattnarna menade däremot att denna totala mängd skulle divideras med faktorn 3 eller 4 för att därmed ersätta den faktiska förlusten i enlighet med en utredning som gjorts av Jordbruksverket. Miljödomstolen gick på den senare linjen vilket i allt väsentligt också godtogs av Miljööverdomstolen.

Därvid uttalade domstolen att utgångspunkten vid beräkningen av ersättningen är att den faktiska skadan ska ersättas, vilket i detta fall motsvarade kraftverksägarnas faktiska förlust av vatten för kraftverksproduktion. MÖD : Tillsynsbeslut om förbud mot fortsatt vattenverksamhet Mark- och miljööverdomstolen fann att länsstyrelsens beslut att förbjuda utövare av vattenverksamhet avseende vattenkraftproduktion, som saknade tillstånd men som hade visat att de bl.

MÖD : Begäran om ersättning för oförutsedda skador till följd av dämning vid en kraftstationEn kraftstation fick dämningsrätt år men togs ur drift redan år När miljödomstolen år meddelade bolaget tillstånd att återuppta dämningen uttalade domstolen att den dämningsrätt som meddelats år fortfarande gällde och att skadorna var slutreglerade. Sakägare har därefter anmält oförutsedd skada p g a den återupptagna dämningen vid kraftstationen.

Miljööverdomstolen MÖD uttalade att ett övergivande av ett vattenföretag i sig innebär att ett tillstånd automatiskt förfaller. För kringboende och andra utomstående måste det i detta fall ha framstått som om verksamheten sedan lång tid var avslutad och inte skulle återupptas igen. Mot den bakgrunden fann MÖD att vattenföretaget fick anses ha varit övergivet och det gamla dämningstillståndet förfallet.

Skadereglering borde således ha skett i samband med den nya tillståndsgivningen år MÖD fann att sakägarna kunde ha rätt till ersättning för oförutsedda skador. Utgångspunkten för tiden för oförutsedd skada skall således vara års dom. MÖD : Tillstånd till ändrad reglering och vattenbortledning för bevattningsändamålMiljödomstolen har givit tillstånd till en bevattningssamfällighet utan hänsyn tagen till ett tidigare tillstånd enligt vattenlagen i samma vattenområde, vilket betraktades som domvilla av Miljööverdomstolen.

Målet återförvisades. MÖD : Ansökan om tillstånd att anlägga och driva ett vattenkraftverk Anläggande av mikrokraftverk har inte ansetts samhällsekonomiskt motiverat med hänsyn till den ringa fördelen, jämfört med de skador som anläggningen medför för naturvärdena i området. MÖD : Tillstånd att leda bort grundvatten från ett nedlagt bergrumslager för oljaMiljödomstolen hade förenat tillståndet med villkor angående tillåtna halter av petroleumkolväten i utsläppsvattnet.

Länsstyrelsen hade yrkat att bergrummet först skulle saneras från oljerester av stelnat flytslam. Miljödomstolen ansåg att det inte var skäligt att kräva en sådan sanering mot bakgrund av de villkor som skulle gälla för oljehalterna i utsläppen samt att en manuell sanering var synnerligen kostsam 3 Mkr och att vattenbortledningen inte försvårade en framtida sanering. Miljööverdomstolen fastställde miljödomstolens dom.

MÖD : Tillstånd för tunneldrivning Tunneldrivning vid järnvägsbygge har inte ansetts vara tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken, och inte heller följdföretag till vattenverksamhet för vilken tillstånd har sökts. Miljödomstolens tillståndsprövning av sådan verksamhet vars anläggande har prövats i särskild ordning enligt 11 kap. Vid denna prövning kan dock alla slags villkor meddelas som avser det tillståndssökta projektet i sin helhet och som i detta fall kan påverka grund- och processvattnet.

MÖD : Ersättning enligt 26 § naturvårdslagen Ett bolag yrkade ersättning av staten på grund av att ett område förklarats som naturreservat vilket ledde till att ett planerat vattenföretag inte kunde komma till stånd. Bolaget gjorde gällande att detta innebar att pågående markanvändning avsevärt hade försvårats. Bolaget hade fått en damm lagligförklarad av vattendomstolen och tillstånd att uppföra en kraftstation och utnyttja vattnet för kraftproduktion.

Tillståndsdomen överklagades, och innan den vunnit laga kraft fattades reservatsbeslutet. Detta ledde i sin tur till att tillståndsdomen upphävdes. I ersättningsmålet uttalade miljödomstolen att de sökta åtgärderna skiljde sig från tidigare användningssätt och var därför tillståndspliktiga. Det var alltså fråga om en ändring av pågående markanvändning.

Vattendomstolen hade visserligen gett bolaget tillstånd till den ändrade användningen, men Miljööverdomstolen MÖD hade senare upphävt tillståndet. Bolaget hade därför inte fått någon lagakraftägande dom på det sökta tillståndet och den tilltänkta verksamheten hade inte kommit till stånd. Staten var på grund av detta inte ersättningsskyldig.

MÖD delade miljödomstolens bedömning och fastställde domen. MÖD : Tillsynsavgift Ett oljeutsläpp från en turbin i ett vattenkraftverk föranledde en kommunal nämnd att debitera verksamhetsutövaren en tillsynsavgift för kommunens tillsyn i samband med räddningsinsatserna. Nämnden ansåg att maskineriet i kraftverket och hanteringen av turbinoljan utgjorde miljöfarlig verksamhet och därmed s.

Miljööverdomstolen uttalade att turbiner i ett vattenkraftverk är en så väsentlig del av kraftverket att de måste anses ingå i vattenanläggningen. Hanteringen av olja som används i turbinerna omfattas därför av verksamheten i kraftverksanläggningen enligt den definition som ges i 11 kap. Därmed är länsstyrelsen tillsynsmyndighet för verksamheten i sin helhet men med möjlighet att överlåta tillsynen enligt 10 § förordningen om tillsyn enligt miljöbalken.

Den kommunala nämndens överklagande avslogs. MÖD : Förlängning av arbetstiden för tillstånd till grundvattenbortledning samt ersättning för rättegångskostnaderMiljödomstolen hade på ansökan av Banverket förlängt arbetstiden för tillstånd till grundvattenbortledning med motiveringen att två tredjedelar av kostnaderna för vattenföretaget redan lagts ned och att synnerliga olägenheter skulle uppstå om tillståndet förföll.

Miljööverdomstolen MÖD instämde i denna bedömning. I målet var också fråga om vilka av sakägarnas rättegångskostnader i miljödomstolen som Banverket skulle ersätta. Banverket hade i överklagandet till MÖD anfört att ersättning för rättegångskostnader inte skulle utgå för andra kostnader än de som avsåg att bevaka sakägarens ställning som part.

MÖD fann att sökanden skall ersätta motparternas rättegångskostnader även i den del arbete lagts ner på frågor som rör allmänna intressen. Med hänsyn till den skyldighet som åligger domstolen och vissa myndigheter att bevaka de allmänna intressena, finns det dock en gräns för hur stor del av sakägarnas arbete med dessa frågor som det är rimligt att sökanden skall ersätta. MÖD fann inte anledning att ändra de av miljödomstolen fastställda beloppen.

MÖD : Tillstånd enligt vattenlagen till tillbyggnad av bryggaEftersom ansökan inte omfattade deponering av muddermassor ansåg Miljööverdomstolen att denna fråga skulle handläggas som särskilt ärende och att den prövningen inte skulle föregripas av villkor i förevarande mål. Villkoret upphävdes. MÖD : Tillstånd till minikraftverkMiljödomstolen lämnade tillstånd till ett minikraftverk.

Domen överklagades. Under handläggningen i Miljööverdomstolen MÖD förtecknades ån där kraftverket skulle ligga som särskilt bevarandeområde enligt 7 kap. MÖD fann att miljökonsekvensbeskrivningen var bristfällig i två avseenden.

Kostnad för grundvattensänkningstillstånd

Vidare saknades uppgifter för prövning enligt 7 kap. Domstolen återförvisade målet i denna del. MÖD : Föreläggande om underhållsåtgärder på damm Länsstyrelsens föreläggande mot en fastighetsägare med en vattenanläggning på fastigheten att vidta åtgärder för att uppfylla vattenhushållningsbestämmelserna i tillståndet och dammanläggningens funktion har fastställts. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att vattenanläggningen utgör fastighetstillbehör.

Därmed är ägaren till fastigheten underhållsansvarig enligt 11 kap. Det servitutsavtal som fastighetsägaren åberopat innebär inte att det offentligrättsligt reglerade underhållsansvaret kan åsidosättas. Eftersom fastigheten hade överlåtits till ny ägare under processen har domstolen angett att föreläggandet gäller mot den nye fastighetsägaren och tiden för fullgörande av föreläggandet har flyttats fram eftersom tidpunkten hade passerat.

MÖD : Tillstånd enligt miljöbalken att utföra och driva en gruppstation för vindkraftverk till havs Miljööverdomstolen MÖD fastställde miljödomstolens tillstånd till 48 vindkraftverk. Ansökan omfattade även dragningen av en anslutningsledning från vindkraftparken till stranden. Enskilda sakägare hade yrkat försiktighetsåtgärder för att förhindra magnetisk strålning från ledningen när den skulle dras från stranden förbi deras fastigheter.

MÖD fann lokaliseringen av anslutningspunkten vid stranden godtagbar om ledningen lades på två meters djup i marken på sätt som bolaget föreslagit. Vad gällde dragningen av ledningen i övrigt på land fann MÖD att frågan om försiktighetsåtgärder för att förhindra magnetisk strålning inte kunde prövas i målet eftersom ansökan inte gällde ledningens dragning på land.

MÖD : Omprövning av villkor för ett vattenkraftverkEn kraftverksägare har ålagts att sköta befintlig fiskväg samt att släppa viss mängd vatten genom fiskvägen och i torrfåran, s.